Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lå
ALTARSKÅP. 305
enstaka dörrar, hvilka slöto till om midtbilden. Om grundplanen var
qvadratisk, var hvardera dörren klufven på längden, så att ene delen
slöt sig till sidan, den andre gick fram till midten af framsidan.
Den mildhet, med hvilken reformationen i allmänhet genomfördes
i Sverige, har låtit så många altarskåp bevaras intill våre dagar. Vi
kunna derigenom få en föreställnig om den prakt, som mötte ögat vid
inträdet äfven i mindre kyrkor under katolicismens senare skede inom
vårt land, en prakt, i hvilken de förgyllda och målade altarskåpen
täflade med de rika målningarna och med de bonader, med hvilka
kyrkornas väggar smyckades vid festliga tillfällen. De å altarskåpens
mm SS
BRSISOSHH
KNOOKÖIESCOSO
LZÆæ
——
——
——
——
————
n
TA
g
—
J
1
=
Se
165. Från Husby-Skederids kyrka, Uppland.
dörrar målade helgonfigurerne hafva gemenligen som bakgrund en sådan
bonad, med ringar fäst vid en tvärstång och nedtill afslutad med en
frans. Kyrkans hvalf och väggar voro i Sverige mycket ofta höljda
af bildliga framställningar med prydligt rankverk. Färgerne voro
bjärte och framträda ännu i dag i en och annan kyrka med synnerlig
friskhet. Väggarnas målningar afslutas vanligen nedtill med ett måladt
draperi. När ett sådant förekom, behöfde man icke de väfde och
broderade bonaderne. Sådane funnos bevarade i Uppsala domkyrka
ända till den för kännedomen om medeltidens konst så ödesdigre
branden af år 1702.
Fig. 165. Efter original i Statens Historiska Museum.
Hildebrand, Sveriges Medeltid 3. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
