- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Tredje delen /
316

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

316 vÄgGsKkårp.

Som en inledning meddelar jag, fig. 174, ett parti af den norra
korväggen i Lärbro kyrka på Gotland. Som figuren bjuder på
hvarjehanda egendomligheter, torde det vara skäl att tillägga några
förklarande ord, ehuruväl jag i ett annat sammanhang kommer att egna
förhållandena i denna kyrka särskild uppmärksamhet.

Lärbro kyrka har ett åttasidigt torn och ett tvåskeppigt långhus
med tvänne kolonner i gränslinien mellan skeppen, hvilka täckas af
sex hvalf. Under en triumfbåge, som har ansenlig höjd och bredd,
träder man in i ett kor, som täckes af två hvalf, skilda af en
skarpkantig spetsbåge. Denne hvilar på tvänne konsoler utspringande från
den norre och den södre kormuren. Den södre konsolen är
sammansatt uteslutande af arkitektoniske delar. Den norre konsolen är af
alldeles samma konstruktion, men här tillkommer ett nytt motiv, i det
att konsolens nedtill afslutande runde knopp försvinner i gapet på en
långsträckt, bevingad drake, hvilken är i upphöjdt arbete anbragt på
sjelfve muren. Då det inre af kyrkan för några år sedan renoverades,
upptäcktes under murarnes rappning målade bilder. Det var omöjligt,
för tillfället, att få alla målningarna blottade och uppfriskade, men jag
fick dock blotta några prof. Dessa visade, att här, liksom i andra
Gotlandskyrkor, murarne varit prydde med apostlafigurer inom måladt
arkitektoniskt ramverk, samt derjämte att den, såsom nyss sades, i
upphöjdt arbete utförde draken hade den sig ringlande stjerten fortsatt i
målning — en egendomlig förening af olika arter af teknik. Under
den del af muren, hvari det nu skildrade förekommer, se vi tätt intill
hvarandra tvänne små väggskåp med rakspetsig betäckning. Dörrar
finnas åtminstone icke nu.

Endast undantagsvis äro de gotländska kyrkornas väggskåp
försedda med ramar huggne i sten. En sådan (fig. 175) förekommer i
Källunge kyrka. Dörren är af ek med jernbeslag. Skåpet sitter så
högt upp i väggen, att man icke kan nå det utan att stiga upp för
tre höga stentrappsteg. På det öfversta steget stå låge kolonner, hvilkes
kapitäl uppbära en sträcksten, som bildar skåpets botten. Från
sträckstenen uppstiga de ramar, som omsluta skåpets öppning, nederst
pilasterartade, deröfver en trebruten båge.

Ett annat högt sittande väggskåp förekommer i Väte kyrka. Dörr
och ramverk bestå af jernribbor, hvilkas korsningspunkter täckas af
jernblommor (fig. 176).

Ett ganska stort, men enkelt skåp med stenhuggen ram
förekommer i den eljes ganska rikt utstyrda Dalhems kyrka. Ramen består
af en bottensten, två pilastrar och ett af dem uppburet gafvelfält,
hvilket mot dörren bildar en rundbåge och upptill går ut i en spets,
som antyder, att detta väggskåp icke är så afgjordt romanskt, som
rundbågen synes utvisa (fig. 177).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 5 11:42:23 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/3/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free