Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SITTPLATSER I KYRKOR. 345
der i kyrkorna. Om deras utseende gifvas oss antydningar i fig. 208
och 209, den förre från midten af 1400-talet den andra från
1500-talets början. 1
Man kunde hafva ett par predikstolar i en kyrka. I Vadstena
klosters diarium omtalas, huruledes vid skrinläggningen af den hel.
Katarina, den hel. fru Birgittas dotter, ene dagen en predikan hölls
inom koret från en ambo eller cathedra på latin; andre dagen hölls
en predikan på svenska, således för allmänheten, från en ambo, som
förekom nedanför korskranket.
Sittplatser förekomma i medeltidens kyrkor i vida mindre antal
än i nutidens. Åfven med afseende på dem rådde en bestämd skilnad
mellan koret och långhuset, mellan presterskapet och menigheten.
De andlige måste visserligen delvis förrätta gudstjensten stående, men
de fleste kunde sitta och hade ock sittplatser åt sig ordnade, de s. k.
korstolarne eller korbänkarne.
Den förnämste sittplatsen tillkom biskopen (erkebiskopen). En
sådan saknades aldrig i hans egen kyrka, men fanns äfven i andra
kyrkor, åtminstone i sådana, som oftare hade tillfälle att hugnas med
besök af stiftets öfverherde. Biskopskyrkorna kallades efter
biskopsstolen, cathedra, rent af ecclesie cathedrales, hvilket uttryck återfinnes
i den förkortade formen katedraler.
Redan i de fornkristne katakomberne finnas sittplatser inhuggne
i tuffväggen, hvilke intogos af högre kyrklige dignitärer. I
Peterskyrkan i Rom förvaras en urgammal stol, som traditionen uppgifver
hafva varit begagnad af aposteln Petrus: han har ett ganska lågt
säte och ett genombrutet ryggstöd. Stolen består af ek- och
akasiaträ, sidostyckena af sätet äro beklädda med elfenbensskifvor, som
hafva figurliga framställningar, till den allra störste delen af hedet
ursprung. En och annan biskopsstol af marmor är bevarad i italienska
kyrkor. Jämte sådane faste stolar användes redan tidigt fällstolar af
trä — två X-liknande stycken, förenade af en genom midtpunkterne
gående tvärslå och uppbärande sjelfva sätet, hvilket gjordes beqvämligare
genom en pålagd dyna. De fyra öfre hörnen af de bärande delarne
fingo i regeln form af djurhufvud.
Af denna senare art synas de svenske biskoparnes stolar hafva
varit, att döma efter deras sigill, i hvilka de äro afbildade i full ornat.
Några exempel må här meddelas. Den arkitektoniske öfverbyggnaden
torde icke vara tillkommen endast för att fylla ytan inom sigillet.
Vi hafva allt skäl att antaga, att de verklige i katedralerna uppställde
biskopsstolarne voro omslutne af en sådan arkitektonisk utstyrsel.
1 Om en predikstol i en kyrkogårdsport jfr det följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
