Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORSTOLAR. 349
På epistelsidan, midt emot biskopsstolen, förekom en plats, å
hvilken den tjenstförrättande presten, med diakonen på den högra,
subdiakonen på den venstra sidan, kunde taga plats under de delar
af gudstjensten, då kören grep in och presten icke hade någon
altarhandling att fullgöra. För sådant ändamål fanns en för alla tre
gemensam bänk eller tre lika höge stolar, hvilke saknade armstöd och
bakvägg. Desse sittplatser skulle hvila på sjelfva korgolfvet, under
det biskopens stol var ställd på en förhöjning öfver detta.
I Lunds domkyrka finnes en mycket intressant stol, här afbildad
fig. 213. Han har stundom uppfattats som den erkebiskoplige stolen,
men då denne stol har platser för tre personer och haft plats för
åtminstone en till, 1 synes detta antagande vara orimligt: erkebiskopen i
Lund kunde icke gerna hafva tvänne eller flere personer vid sina sidor.
Det synes då ligga närmare till hands, att ifrågavarande stol varit
afsedd för tjenstförrättande, låt vara att denne stol är rikare utstyrd än
deras plägade vara, eller för visse andlige af hög rang. Men hade
de en sådan stol, då kunna vi med allt skäl antaga, att erkebiskopens
stol varit ännu förnämligare och till utstyrseln ännu rikare. Dessvärre
är han förlorad.
Vid sidorna af koret voro sittplatser anordnade för presterskapet.
Desse hade form af bänkar, och var å hvardera sidan antalet af bänkar
beroende på talrikheten af det kyrkan tillhörande presterskapet. Å
hvar sida kunde antalet bänkar vara två till fyra, hvar inre bänk
höjande sig öfver den närmast yttre, så att för alle å bänkarne sittande
fanns tillfälle till fri utsigt. Den innerste och högste bänken utgjorde
ett sammanhängande helt. Innanför honom reste sig en bakvägg,
upptill afslutad med en framspringande baldakin. De främre bänkarne
voro afbrutne af gångar, som beredde tillträde till den inre och den
innerste bänken. De främre bänkarne fingo icke hafva alltför höga
ryggstöd, i annat fall hade de hindrat utsigten för de innanför sittande.
Desse bänkar voro mycket beqvämt inrättade. De, som å dem
hade sine platser, skulle, allt efter gudstjenstens fordringar, sitta eller
stå. Hvar plats var å ömse sidor begränsad af en uppstigande
mellanbalk, hvilken beredde stöd för armen. När man steg upp från den
sittande ställningen, gick sitsen upp och slöt sig till ryggstödet,
hvarigenom ett större utrymme bereddes. På det man icke skulle blifva
alltför trött genom att stå, fanns på sitsens undersida ett konsolartadt
utsprång, hvilket, när sitsen var uppslagen, fick en vertikal ställning.
Mot detta kunde den stående stödja den del af kroppen, som annars
Fig. 218. Efter teckning i Antiqvarisk-topografiska arkivet.
1 Den ännu bevarade stolen har å den ena sidan ett fullt utbildadt och
synnerligen prydligt gafvelstycke, under det att sådant fattas å den motsatta sidan,
hvarest fortsättningen af stolen uppenbarligen blifvit bortsågad. Brunius
antager, att ännu en sittplats funnits och att stolen varit afsedd för Lunds
domkyrkas fyra prelater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
