Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORSTOLAR. 359
De märklige korstolarne i Lunds domkyrka kunna hänföras till
den förre hälften af 1400-talet. 1
Korbänkar förekommo emellertid icke endast i katedralkyrkor.
Vi finna sådane i t. ex. några gotländska kyrkor, men de äro
naturligtvis icke så storartade. De förekomma endast vid den norra sidan
i koret och äro så konstrucrade, att deras längre del sluter sig till den
norra korväggen, under det att en kortare del är vänd mot långhuset.
De två bäst bevarade exemplen förekomma
i Gothems och Dalhems kyrkor. Den ene
är afsedd för nio, den andre för åtta per- R;
soner. Att man i en landskyrka på Gotland
kunde behöfva så månge sittplatser i koret,
hvilket uteslutande var upplåtet åt
presterskapet, må väl väcka förvåning. Att båda
desse korbänkar blifvit begagnade äfven i
nyare tid, framgår af de tillägg och
ändringar, som äro utförda i renässansens stil.
Korbänken i Gothems kyrka har det
utseende fig. 229 visar. Mot kormuren
förekommer en slät trävägg, från hvilken ett (
något uppstigande tak springer fram. Den
mot långhuset vände delen saknar bakvägg.
Framtill, närmast under taket, löper en rik
slinga drakar (ibland med menniskohufvud),
hvilkes kroppar öfvergå i växtmotiv. Den
östre gafvelns öfre del upptages af rika,
genombrutna växtslingor, som löpa ut från
muunen på ett nedtill stående lejon. På den
södre gafveln ses nederst jungfru Marias
möte med Elisabet, deröfver en kyrka och
högst upp växtslingor. Denne gafvel har 111.
upptill en arkitektonisk afslutning. I tre L
E=-————
..
15
f.
vi
—
hörn resa sig fialer. Om den öfre kantee:ÍĖ[a
ursprungligen varit rikare prydd än han nu 228. Frän horstolapne i
är, kan jag ej för tillfället afgöra. Fram- Lunds domhyrha.
stycket är arbetadt under den förre hälften
af 1600-talet.
Utseendet af korbänken i Dalhems kyrka visas af fig. 230.
Hufvuddragen äro desamma, men i detaljerne varsna vi en del skiljaktigheter.
Här är icke endast framstycket af nyare ursprung utan hela det öfversta
Fig. 228. Efter A. Assarssons teckning i Antiqvarisk-topografiska arkivet.
1 Roeskilde domkyrka har prydlige korstolar från år 1420. Jfr Löffler,
Relieferne over korstolene i Ioskilde Domkirke (1880).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
