Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372 TRAPPGÅNGAR.
sidigt pulpetöfverstycke, som tillhört dominikanerkyrkan i Sigtuna, är
här afbildadt fig. 242. Bokstolarne kallades äfven läsestolar.
I den hel. Peters kyrka i Malmö fanns långt åt öster en
tillbyggnad (nedbruten år 1792). I detta kapell füunnos fjorton stolar
med läspulpeter derframför. När Linné år 1749 besökte kyrkan, såg
han 47 folianter med jernkedjor fastläste vid desse pulpeter. 1
I kyrkornas murar, som under medeltiden voro ganska tjocke,
anbragtes ofta trappor. De äro besvärliga, ty dels äro trappstegen
gemenligen mycket höga, dels är trappans bredd alltid ringa. Det är
icke för hvem som helst möjligt att klättra upp för en sådan trappa.
Men äfven andra genombrott i murarne hafva förekommit, synliga
inifrån kyrkan.
Af synnerlig märklighet i detta afseende är den åt den hel.
diakonen och martyren Laurentius vigda kyrkan i Visby. Här och der
se vi murarne genombrutne af fönsterliknande öppningar, vanligen i
grupper af tre, hvilka förekomma vid olika höjd öfver marken. Dessa
öppningar, eller s. k. triforier, visa sig stå i det närmaste sammanhang
med hvarandre: de hafva till uppgift att lemna ljus åt ett system af
gångar, som äro konstruerade inne i murarne — eller, om vi vilja
vara fullt noggranne, åt tvänne system af gångar, hvilka icke stå i
dirckt förbindelse med hvarandre, men man kan dock från det ena
komma öfver till det andra. I ett hörn af kyrkan kommer man upp
i en gång, som småningom, moedels här och der inlagda trappsteg
drager sig uppåt och slutligen öfver nya trappsteg leder ned till en
dörr i ett annat af kyrkans hörn. Från detta nedre system kan man
med tillhjelp af en stege, hvilken fordom torde hafva varit prydligare
än den som nu användes, komma upp i den öfre gången, hvilken är
anordnad på enahanda sätt. Hvardera gången har flere öppningar mot
kyrkans inre, och stå dessa äfven så till vida i ett visst sammanhang
med hvarandra, att inom en väggyta, hvilken saknar öppningar från
den nedre gången, finnas sådana hörande till den öfre, hviiket synes
antyda, att öppningarna anbragts icke uteslutande för att lemna ljus
åt dem, som vandrade genom eller stodo i gångarne, utan äfven för
att tillfredsställa något behof, som låg utom gångarne, inne i sjelfva
kyrkan. Desse tvänne gångar förekomma i de tre korsarmarne åt
söder, vester och öster, men saknas i kormurarne. Planritningen fig.
117 antyder, huru desse gångar tränga igenom murarne. Fig. 243
visar ett par murytor med ifrågavarande öppningar, hvilka i hög grad
bidraga till kyrkans dekorerande.
1 Jfr Brunius, Skånes konsthistoria för medeltiden, s. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
