Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384 SAKRISTIA. FÖRHUS.
formen sakerstia eller sakerstiga. 1 I detta rum hade presterne tillfälle
att uppehålla sig före och efter gudstjensten. I de större kyrkorna
rymdes sakristian inom kyrkans yttermurar, men fick ett lindrigt
framsprång för desse. Den vanlige platsen var på kyrkans norra sida,
i öster om dervarande korsarm. I sådana kyrkor hade sakristian icke
sällan två våningar. 2 I mindre kyrkor var sakristian en tillbyggnad
till koret, med hvilket förbindelse underhölls genom en liten dörr.
Många af våra mindre medeltidskyrkor fingo emellertid aldrig någon
sakristia, hvilket onekligen var mindre lämpligt för prydligheten i
kyrkan och presterskapets beqvämlighet. I sakristian funnos skåp och
kistor till förvarande af kyrkliga kärl, kläder m. m., i henne måste
ock finnas hjelpmedel för presterne att tvätta sig; ibland torde der
äfven hafva funnits ett altare, för att åt presterne bereda möjlighet
att der förrätta sin andakt.
Jag nämnde nyss sakristior af två våningar. Visse kyrkoruiner i
Visby hafva spår af en sakristia, som haft en öfre våning, men denna
har åtminstone icke alltid tjenstgjort som sakristia, utan uppfyllt andra
ändamål. Rummet öfver sakristian i den hel. Klemens’ kyrka har
tvänne större fönsteröppningar mot koret och torde derföre hafva
inrymt sittplatser för vissa mera gynnade personer, som ville i särskild
ro deltaga i gudstjensten.
Särskildt i Skåne hafva kyrkor, som under medeltiden icke
försågos med sakristia, i nyare tid fått en sådan, men på ett mycket
barbariskt sätt: man har förvandlat apsis till sakristia och för sådant
ändamål anbragt en vanprydande dörröppning i den östre rundeln.
Redan i de tidigaste kristna kyrkorna finna vi i vester ett förhus.
Det var månge, som icke hade tillträde till kyrkan, ehuru de stodo
henne nära, och som derföre hade sin rätte plats i ett förhus. Längre
fram, då större kyrkor uppfördes, försedda med tvänne torn i vester,
fick rummet mellan de två tornen gerna karaktären af ett förhus. I
Färlöfs kyrka i nordöstra Skåne finnes framför långhusets södra och
norra dörr ett litet utbygge — jfr planen fig. 35, hvilka tjenstgjorde
som förhus.
Utan direkt sammanhang med de fornkristna kyrkornas förhus
och dettas spår i de senare katedralerna står det vid så många svenska
kyrkor, framför långhusets södre port förekommande vapenhuset, i
folkspråket ej sällan kallades våckenhus. 3 Detta är dock knappast
1 Den senare varianten förekom redan under medeltiden.
2 En öfre sakristia i Strängnäs domkyrka omtalas år 1354.
3 Redan i medeltidssvenskan förekomma formerne vapn och vakn vid sidan af
hvarandra. Jfr Schlyters Glossarium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
