- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Tredje delen /
428

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

428 GRAFSTENAR.

Detta göres, enligt min uppfattning, till fullkomlig visshet deraf,
att i Bjurums kyrka i Vestergötland förekommer en grafsten med
bilden af en växt, i hvars nedre del en yxa ses inhuggen (fig. 309).
Detta kan icke gerna tolkas annanledes än som en -antydan om dödens
ingripande på lifvet. En sällsynt variant af stenar visar fig. 310.
Ifrågavarande stenar hafva icke stora mått, i jämförelse med dem, som
tillhöra grafstenarne från den senare medeltiden.

Så godt som tallöse former förekomma å desse grafstenar. Det
kan icke komma i fråga att här lemna en detaljerad framställning af
alle de vexlande formerne. Det må göra till fylles att här framlägga
några karakteristiska exempel.

En rik utbildning af sjelfva korset förekommer fig. 311, en
grafsten, som upptäcktes under restaurerandet af Skara domkyrka. Å
korsstafven läsas orden Benedictus electus, hvilka tydligen beteckna en
andlig man med namnet Bengt, hvilken hade blifvit vald till biskop
öfver Skara stift, men aflidit, innan han hunnit tillträda styrelsen öfver
stiftet. Dessvärre förekommer hans namn icke i någon skrifven
urkund; denne sten meddelar allt hvad vi veta om honom. Bokstäfvernes
form angifver emellertid en mycket tidig period. En annan rik
utveckling af korsarmarne, men derjämte en antydan om förfall, i det
att det organiska sammanhanget mellan korset och den detta
uppbärande stafven blifvit upplöst, förekommer å grafstenar å Kestads, Källby
och Ledsjö kyrkogårdar. Här är afbildadt fig. 312 det exemplar, som
förekommer å Ledsjö kyrkogård. Ett ännu mera urartadt exemplar
förekommer vid Väla i Kållands härad. 1 Äfven å grafatenen fig. 313,
Edåsa kyrka, är korset ännu fullt utprägladt; ned från vårdens fötter
spira tvänne rankor upp, som slingra sig utmed korsstafvens sidor.
En senare och mycket vanlig form, hvilken uppgifvit korset och nöjer
sig med uteslutande växtmotiv, visar fig. 314, en sten från Forshems
kyrkogård. Ett annat mindre vanligt mönster visar fig. 315 (Broby
kyrkogård).

Här bilda ornamenten en högre nivå än bottnen, som är alldeles
jämn. I de flesta fall skönjes någon modellering, i det bladflikarnes
inre del är nedsänkt, korsarmarnes deremot upphöjd (jfr här meddelade
exempel).

Om den å desse grafstenar förekommande växten i allmänhet
betecknade lifsträdet, kunde stenhuggarne vid framställandet af detta
tänka sig en eller annan förebild. I de flesta fallen hafva alla utsprång
från stam och grenar fått form af blad, sedda framifrån eller från
sidan. Endast någon gång förekommer en blomma. Denna har tvänne
former. Ibland är blomman helt liten och fyr- eller fembladig; något
särskildt namn kan jag icke gifva henne, jfr fig. 316. Denne sten

1 Afbildadt i Vestergötlands fornminnesförenings tidskrift h. 4—5, pl. III.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 5 11:42:23 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/3/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free