Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAFSTENAR. 459
En annan lokal grupp träffa vi i Vadstena. Dervarande
klosterstiftelse omfattades med patriotiskt nit af landets förnämligare slägter;
de som skänkte jord till klostret, ville gerna till lön få en grafplats
inom kyrkan. Så månge grafstenar måste tillverkas under årens lopp,
att vi måste antaga, att stenhuggare funnits på stället Det
närliggande Omberg lemnade erforderligt material. Grafstenarne i Vadstena
utmärka sig genom det mest tarfliga utseende. Det må vara nog att
meddela en ende sten. Det är för alla bekant, hvilken stor roll Bo
Jonsson spelade i Sverige strax efter midten af 1300-talet. Han var
— - ————— —
=X“.... =. —
— =
———— = s
—
——:——————
g =
-—
3149. Grafsten. Vadstena.
icke blott landets mäktigaste, utan ock dess rikaste man. Det oaktadt
är hans grafsten betydligt torftig (fig. 349). Inskriften omsluter icke
mera än halfve stenen, bokstäfverne äro icke af den finaste typ, de
två vapensköldarne med griphufvudet äro otympligt tecknade. Under
stenen har nämligen icke begrafts Bo Jonsson ensam, utan ock sonen
Knut och dennes maka Ermegard von Bülow. Omskriften lyder:
Hic Svecie tutus dapifer iacet incineratus
Bo Jonsson natus eius milesque Kanutus
Fig. 349. Efter teckningar i Antiqvarisk-topografiska arkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
