Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 4. Kyrkliga kärl, redskap och drägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
596 DRÄGT.
bälte), stola, tunicella, dalmatica, messhakel, hvilken småningom fick
vika för kåpan, och manipeln. För biskopen utmärkande voro
strumporna, skorna, mitran, handskarne, ringen och herdestafven. Visse, af
påfven utmärkte biskopar buro ett rationale.
Strumporna (caligæ, tibialia), såsom tillhörande biskopsskruden,
omtalas först under 1000-talet. De räckte till knäna och bundos der.
I äldsta tid voro de af hvitt linne, sedermera af siden och rikt
smyckade. Enligt Guilelmus Durandus skulle de vara violetta.
Biskopsskorne (sandalia, calciamenta, socculi) härstammade från
Romarnes sandaler. De hade form af en sula, från hvars främre del
omkr. 1165. 1191.
497.
Biskopshattar.
flikar gingo upp mot vristen, hvilke höllos samman af en rem. De
hade vanligen purpurfärg och pryddes under medeltidens senare del
med guldbroderier, ädelstenar och perlor. I erkebiskop Anders
Sunessons graf hittades en något förkrympt sula af biskopsskon. I Strängnäs
domkyrka förekomma skor, som uppgifvas hafva tillhört biskop Konrad
Rogge (fig. 490).
Biskopshatt, äfven kallad biskopsskruf (jag hyser dock tvifvel
med afseende på detta ord) och biskopskrona, på latin mitra eller
infula.
Fig. 491—496. Efter sigillbilder.
Fig. 497. Efter teckning å Olai Magni karta af år 1539.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
