- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Tredje delen /
641

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 4. Kyrkliga kärl, redskap och drägt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HELGEDOMAKAR. 641

af Nils Johansson Lenck, prest och prebendatus i Stockholm, år 1509.
Denne bild hittades jämte andra dyrbara kyrkliga föremål år 1676 i
närheten af Linköping, ’i borgmästarens åker’; antagligen har skatten
blifvit gömd för att skyddas i en tid, då ofrid förestod, t. ex. vid den
tid, då slaget stod vid Stångebro. Möjligt är ju äfven, att man under
reformationens införande velat dölja de här funna dyrbarheterna, utom
Katarinabilden en kalk med paten och två helgedomakar i form af
armar m. m, eller att en stöld förekommit och att de stulna
föremålen blifvit nedgräfda. Fyndet är så betydande, att vi väl må undra,
huru föremålen kommit ned i jorden. De symboler, som utmärka
den hel. Katarina af Alexandria, äro ett hjul med taggar på ringen
och ett svärd. Svärdet är försvunnet, men i fotställningen angifver
ett märke, hvarest udden varit stödd, af hjulet förekommer endast en
liten del. En anteckning från 1700-talet uppgifver, att i bilden
funnits ben af den hel. Katarina af Vadstena. Detta beror tydligen på
ett misstag.

Till samme skatt höra, såsom nyss sades, två helgedomakar i form
af armar, båda försedda med inskrifter, hvilka uppgifva, att den ene
innehållit ett ben (armben) af den hel. Birgitta, 1 den andre ett
motsvarande ben af den hel. Eskil 2 (fig. 528 och 529). Det är genom
en urkund kändt, att biskop Knut i Linköping († 1436) erhållit ett ben
af den hel. Birgitta. Det ligger derföre nära till hands att antaga,
att denne skatt tillhört Linköpings domkyrka, och detta styrkes deraf,
att på kalkens fot förekomma å hedersplatser bilderne af apostlarne
Petrus och Paulus, hvilke voro domkyrkans och stiftets patroner. I
den ene armen, den hel. Birgittas, finnes ännu benet bevaradt. Benet
ur den andre armen stals år 1692 af någon utländing.

Den ene af de förut omtalade runde relikaskarne innehöll den hel.
Unnes hufvud. K. Magnus Eriksson egde år 1346 två hufvud af de
elfva tusen jungfrur, lagda i två trähufvud, hvartdera prydt med en
krona. Han skänkte dem till den blifvande klosterkyrkan i Vadstena.
Om de någonsin kommo till denna, vet jag icke. De hafva emellertid
gått förlorade.

Då man börjat använda bilder som helgedomakar, kunde man ock
använda bilder, som icke stodo i någon direkt förbindelse med reliker.
Synnerligen dyrbare reliker måste ock särskildt hedras. När k. Birger
år 1311 till förvar i Uppsala domkyrka öfverlemnade sina regalier,

Fig. 527. Efter original i Statens Historiska Museum.

1 På denne läses: mistica birgitte digitus tua p... och ... isto pro nobis ora
birgitta patrona de ...

2 På denna läses versen Eskilli, nobilis antistes, nos servos respice tristes.

Hildebrand, Sveriges Medeltid 3. 41

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 5 11:42:23 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/3/0649.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free