Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 4. Kyrkliga kärl, redskap och drägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MONSTRANSER. MUSIKINSTRUMENT. 693
År 1451 skänktes 300 svåre och fullvigtige nobler jämte 10 mark
lödigt silfver till en monstrans i Uppsala domkyrka. Det är måhända
samme monstrans som den nyss beskrifne.
Lunds domkyrka egde ock en dyrbar monstrans, likväl icke till
bevarande af hostian, jag menar den förut omtalade monstransen af
beryll med fot och beslag af rent guld, som k. Olof af Danmark och
Norge skänkt till domkyrkan.
Monstranser för reliker kunde vara af olika former — det fig. 521
afbildade helgedomakaret i kristall från Vesterås domkyrka är, noga
taget, en monstrans, men åtminstone i den moderna terminologien
förstår man med monstrans ett kar af särskildt utseende.
Medelpunkten utgöres af en upprätt cylinder af glas eller kristall, hvilken
är insatt i en elegant och rikt utstyrd gotisk tornbyggnad. Det hela
hvilar på en fot af samme form som foten till en kalk eller ett
ciborium. I hostiemonstransen uppstiger från cylinderns botten ett stift,
som uppbär en hylsa i form af en nymåne med spetsarne vände
uppåt. Denna hylsa kallades, i följd af utseendet, lunula (liten måne). 1
Fig. 566 visar en hostiemonstrans. Om denne tillhört någon svensk
kyrka, kan jag icke uppgifva; han har år 1856 skänkts till Statens
Historiska Museum, men någon uppgift om hans härkomst lemnades då
icke. I den förut omtalade store silfverskatten från Linköpingstrakten
förekomma delar af en monstrans af i hufvudsak samma utseende.
De fleste svenske monstranserne gingo förlorade vid
reformationens införande. De hade alls ingen användning i den lutherska
gudstjensten.
MUSIKINSTRUMENT.
I det föregående har jag omtalat tvänne orglar, som intill vår tid
blifvit bevarade, om än i mycket skadadt skick, i tvänne gotländska
kyrkor. Orglar af så tidigt ursprung — den ena, som är daterad, tillhör
slutet af 1300-talet — räknas bland de störta sällsyntheter inom den
kyrkliga arkeologiens område. Att andra musikinstrument, använda under
medeltiden, skulle kunnat bevaras till våre dagar, är naturligtvis
otänkbart. De torde väl icke hafva förekommit annat än i de större kyrkorna
och försvunno, när de ej användes efter reformationens införande.
Laurentius Petri omtalar bland kyrkornas tillhörigheter utom
orglar ’cimblor, luder och kriplor’. I en af fru Birgittas uppenbarelser
talas om ’ludrar och orgor och harpor’. I den svenska
bibelöfversättningen omtalas ’ludrar eller basunor’. Om de musikinstrument, 2
som användes i de svenska kyrkorna under medeltiden, torde vi få
bilda oss en föreställning med hjelp af de bilder af musicerande
1 Hon kallades äfven Melchisedek, om hvilken det heter (1 Mosebok kap. 14, v.
18): Melchisedek, konung i Salem, bar fram bröd och vin till Abraham.
2 Musikinstrument finnas afbildade å Uppsala domkyrkas södre portal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
