Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 4. Kyrkliga kärl, redskap och drägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
700 PATENER.
i Jerusalem, vid hvilket man strödde palmer på vägen före honom.
Till minne af detta bruk bar menigheten å palmsöndagen i procession
palmqvistar eller, i land der palmer ej förekommo, qvistar af andra
träd. Man synes i allmänhet hafva valt sälg till ersättning för palmen,
ty i medeltidssvenskan och för öfrigt äfven i nutidens allmogespråk
kallas sälgen palm. Ja, i den svenska bibelöfversättningen från
medeltiden uppgifves, att man i det heliga landet för att hedra Gud använde
qvistar af palmer och pilträd, ty båda trädslagen förekommo rikligt i
Jorsalaland.
PATEN (DISK).
För nattvardens vin användes kalken, för nattvardens bröd patenen
(patena). Det svenska namnet var disk.
Under den första kristna tiden hade patenen form af en skål, i
hvilken det för utdelning åt nattvardsgästerne afsedda brödet lades.
När oblaterne under 1100-talet fått den nuvarande formen, fick patenen
mindre mått och afpassades så, att han kunde bilda ett lock till kalken.
Han har formen af en liten grund tallrik med horisontal kantremsa.
OÖrnament eller bilder förekomma å patenens botten, symboliska
framställningar förekomma å brädden, ibland finnes äfven å undersidan af
sjelfve patenen en bild eller ett symboliskt tecken. Längs
öfversidans kant löper ofta en inskrift, en sådan förekommer någon gång
äfven å den undre sidan. Midtdelen är å den öfre sidan ej alltid plan,
utan fördelad i två afsatser: den egentlige midten ligger lägre och har
formen af ett s. k. åttapass eller fyrpass, d. v. s. har åtta eller fyra
rundade flikar, som begränsas af högre liggande delar, hvilke dock
tillhöra bottnen och icke brädden. Desse högre liggande delar äro
vanligen rikt ornerade.
De bilder, som förekomma å patener, och som vi kunna anse vara
korrekte, framhålla Christi lidande eller Christus uppstånden till
herrligheten eller den välsignelse, som Christi lidande och seger medfört
för menskligheten.
Jag vill här meddela några exempel.
En paten från 1100-talet, som fordom tillhört Hemse kyrka på
Gotland, visar i midten Guds välsignande hand och har å brädden tre
enkla inristade kors. Dessvärre är kanten skadad, hvadan en del af
inskriften är förlorad. Början kan dock lätt fullständigas och
innehåller de här passande verserne:
editur hic Jesus
re[manet ta]men integer esus,
d. v. s. här ätes Jesus, men hvad man äter förblifver dock helt (fig.
585).
En annan ungefär samtidig paten (fig. 586) har tillhört Håtuna
kyrka i Uppland. I midten ses Guds välsignande hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
