Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 5. Gudstjensten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
784 FESTUM TERRE.
veterligen har ingen tidigare fäst uppmärksamhet vid detta uttryck,
men dess innebörd är så stor, att ett försök till utredning synes mig
nödvändig.
De fyra dagarne äro: 22 februari, cathedra sancti Petri, 22 juni,
decem milia militum martyrum, 21 oktober, undecim milia virginum, och
23 november, Clemens papa et martyr. Af desse fyra fester är den
siste betecknad som festum simplex, för de tre öfrige finnes antecknadt
nio lectiones. De voro således icke af de minste festerne, men mycket
högt stodo de icke i den liturgiska rangskalan. Hvarken aposteln
Petri bestigande af biskopsstolen eller de 10,000 i Österlandet
korsfäste riddarne eller de 11,000 jungfrurna i Köln eller aposteln Petri
föregifne efterträdare å påfvestolen Clemens kunna haft någon
synnerlig betydelse för den svenska kyrkan. ’Landsfesterne’ hade, som
vi sett, icke fått någon hög rang inom liturgien. Alle fyra festerne
infalla den 21—23 i de olika månaderne.
Året delades, efter äldre förebild, i månader, men äfven i årstider.
Tidigast talade man om tvänne, vinter och sommar. I Norden
räknades vintern från 14 oktober, sommaren från 14 april. Midsommaren
förlägges ännu i dag hos oss till den 24 juni, midvintern motsvaras
af jul, således 25 december. Sedermera delades året i fyra delar, efter
de af oss ännu erkända årstiderna: vinter, vår, sommar och höst. I
det handskrifna Uppsala-kalendariet, som förut åberopats, omtalas inga
festa terre, men vid den hel. Clemens’ dag i november finnes
antecknadt hyems oritur, d. v. s. vintern börjar. I utlandets kalendarier
förekomma för den 22 februari anteckningarna ver oritur, eller ver
incipit, d. v. s. våren begynner, eller aves incipiunt canere, foglarne
börja sjunga, hvilket går på ett ut. 1 Alltså, den förste och den siste
af festa terre afse begynnelsen af tvänne ärstider, våren och vintern.
De två andre borde då icke gerna kunna tolkas annanledes än såsom
angifvande början af sommaren och hösten. Men då inträffar det
betänkliga, att sommaren icke skulle begynnas förr än den 22 juni, strax innan
den s. k. midsommaren (24 juni), och hösten skulle börja i slutet af
oktober, i det närmaste en månad före vinterns inbrott. I England
ansåg man af gammalt, att hösten skulle räknas till tre månader. De
faktiska uppgifterna om dagarne äro emellertid klara. Dock må
anmärkas, att i det tidigare tryckta Uppsala-missalet (något före år 1487)
finnes icke den 21 oktober antecknad som en festum terre. Detta
kan dock bero på ett förbiseende.
I andra svenska kalendarier finnas icke festa terre angifna, men i
det kalendarium, som förekommer i Breviarium Scarense, är
antecknadt, att festum compassionis beate Marie virginis (jungftu Marias sju
smärtor) lördagen efter söndagen quasimodo geniti (förste söndagen
1 Grotefend, förut anförda arbete del 1, s. 90. Äfven i ett engelskt kalendarium
uppgifves för 22 februari ver oritur. Hampson, Medii ævi kalendarium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
