Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 5. Gudstjensten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8o6 VALLFÄRDER.
Af den äldre svenska medeltidskyrkans helgon var k. Erik den
främste. Till hans griftstad vallfärdades flitigt, och mången genom
bön till honom framkallad hjelp har blifvit upptecknad och äfven i
tryck återgifven. Under den senare medeltiden täflade med Uppsala
Vadstena om att vara Sveriges mest besökte vallfartsort. Der funnos
som hjelparinnor i främsta rummet den hel. Birgitta, i andra rummet
hennes dotter, den hel. Katarina. Till öfrige orter i Sverige, der
personer voro jordade, som erhållit anseende för stor helighet, äfven om
de ej vunnit från kyrkans sida kanonisering, vallfärdades. År 1220
omtalas, att man inom Skara stift — ty värr är orten icke uppgifven
— byggde en kyrka åt en prest Nicolaus, som blef dödad, då han
kom till en sjuk för att gifva denne nattvarden. Han gjorde under,
men ryktet om honom blef helt visst icke vida spridt. Deremot torde
biskop Brynjolf i Skara, biskop Hemming i Åbo, fru Elin i Sköfde
(icke staden, utan socknen i Vestergötland) och fru Ingrid i Skeninge
hafva framkallat hvarjehanda vallfärder.
En betydande vallfartsort för Svenskar var den helge k. Olofs graf
i Trondhjem. Den hel. Olof åtnjöt under medeltiden ett mycket stort
anseende, så att man i Sverige fann det vara väl långt gånget, men
det oaktadt fortsattes vallfärderna till hans graf.
Svenskarnes pilgrimsfärder sträckte sig äfven till utlandet. I k.
Magnus’ och dr. Blanches testamente af den 1 maj 1346: »Vi bjuda
våre arfvingar och testaments-exsekutorer att sända till desse orter,
som här nämnas, ett bud med vårt offer, till hvilke vi äro skyldige
att sända (uppenbarligen i följd af ett tidigare löfte) och det bekosta:
först till Rukkumadur en kalk gjord af 6 mark guld, till Aachen en
kalk af fyra mark guld, till ’godes byrþ’ en kalk af fyra mark guld,
till Güstrow en kalk af fyra mark guld, till den hel. Jakob en kalk
af fyra mark guld.» Gåfvorna voro således ansenliga; till kostnaden
för gåfvorna kom dessutom kostnaden för budets faård. Af gåfvorna
vard naturligtvis intet, då de inkomster, som konungen bestämde för
deras bekostande, icke stodo honom till buds vid den tid, då han
omkom.
Rukkumadur är den franska orten Rocamadour i närheten af
Vienne (sydöstra Frankrike). Aachens läge är för alle bekant. Hvilken
vallfartsort menades med godes byrþ kan jag icke uppgifva. Jag har
sökt upplysningar i främmande källor och rådfrågat personer, som väl
känna medeltiden, utan att hafva kommit till något resultat. Güstrow
ligger i Meklenburg. Med den hel. Jakob menas San Jago de
Compostella i nordvestra Spanien, dit äfven fru Birgitta med sin man
vallfärdade. Till Rocamadour hade konungens fader hertig Erik färdats.
Framför alle desse vallfartsorter glänste för de troendes ögon det
heliga Rom och det ännu svårare hunna Jerusalem. Äfven till
Jerusalem ville k. Magnus färdas. K. Valdemar i Danmark hade i de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
