Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
928 KORHERRARNE AF DEN HEL. AUGUSTINI ORDEN.
slappades. Detta gaf anledning till nya stiftelser och nye ordnar.
Innan vi öfvergå till dem, torde det vara skäl att egna någon
uppmärksamhet åt en annan stiftelse, som var till och med något äldre
än Benedikts regel.
Förhållandet mellan de andlige och verlden kändes i regeln svårt.
Det andliga skulle gripa in i, uppfostra och omdana det verldsliga,
men mellan de två fanns onekligen en viss fiendskap. Den andlige
fick icke besmittas af verlden. Det gällde derföre att gifva de
andlige kraft att stå faste och att öfvervinna. Ett godt medel till
vinnande af fasthet var sammanslutning. Så samlade kyrkofadern
Augustinus kring sig liktroende andlige i trakten af Hippo. Utan att någon
formlig regel fanns, bodde de samman och hade gemensamt bord;
ingen fick personligen besitta egendom. Äfven nunneföreningar af
beslägtad art funnos redan på Augustini tid. Småningom började man
tala om den hel. Augustini regel. När denne — efter kyrkofaderns
tid — kommit till stånd är icke klart. Särskildt i Italien hade flera
liknande brödraskap uppstått, under olika namn och med olika
ordningsregler. Innocentius IV föreskref år 1244, att de alla skulle förena
sig om samme regel, hvilken han kallar den hel. Augustini.
Alexander IV godkände år 1256 ett nyligen å en Augustinerförsamling
fattadt beslut, att orden skulle hafva en general och fyra provinsialer,
för Frankrike, Tyskland, Spanien och Italien. Orden skulle vara fri
från den vanliga ställningen i rättsligt hänseende, och en kardinal
förordnades till ordens beskyddare. OÖrdensdrägten skulle vara svart.
Inom klostret bar man öfver tunikan ett hvitt skapulare. När man
gick utom klostret, bar man ett hättekläde, som sträckte sig ned mot
läderbältet. Ördensregeln var rätt sträng. Linne fick icke användas,
och särskilda fastor voro föreskrifna.
Martin Luther var Augustinerbroder.
När Augustinus blef biskop i Hippo, slöt sig det af honom
bildade samfundet fortfarande kring honom, och detta gaf anledning till
en sidoutveckling af orden: korherrarne af den hel. Augustini orden.
De funnos dels vid biskopskyrkor dels vid s. k. kollegiatkyrkor.
Biskop Chrodegang i Metz gaf dem vid pass år 760 en egen regel,
hvilken dock grundade sig på benediktinerregeln. Medlemmarne,
kanikerne, bodde i samma hus med biskopen eller (vid
kollegiatkyrkorna) föreståndaren. Medlemmarne kallades canonici regulares, och
bland dem funnos olika grader, beroende på de olika arbeten, som
kommo till stånd inom kyrkan. Egendomsförhållandena gåfvo
emellertid anledning till upplösning, som började redan under slutet af
800-talet och var så godt som fullbordad under 1000-talet. Kanikerne
bodde nu i egna hus och kallades canonici seculares. Ett försök till
återställande af det kanoniska, d. v. s. gemensamma, lefnadssättet gjordes
snart, men ledde icke till någon varaktig påföljd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
