Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
954 CISTERCIENSERNE I SVERIGE.
af yngre datum än de skånska. Det anlades af k. Håkan Håkansson,
som regerade 1217—1263. Vi kunna med Lange som grundläggningstid
uppgifva midten af 1200-talet. 1 Inom den s. k. klosterkullen vid
Dragsmark hafva år 1897 gräfningar företagits, vid hvilka
grundmurarne af en kyrka blifvit blottade. 2
Af stor betydelse för klosterväsendet i Skåne var Lunds andre
erkebiskop Eskil. Han tillhörde en förnämlig slägt, hade i ungdomen
haft tillfälle att studera i utlandet, han hade då äfven vistats i
Clairvaux, der han hade tillfälle att knyta personlig bekantskap med den
hel. Bernhard. År 1134 blef han biskop i Roskilde, år 1137
erkebiskop i Lund. Under hans styrelsetid genomfördes den kyrkliga
organisationen i Nordens land, hvilket medförde kännbara inkräktningar
på Lunderkebiskopens makt och myndighet. Norge fick egen
erkebiskop med säte i Nidaros år 1152, Sverige fick egen erkebiskop med
säte i Uppsala år 1164. Dessutom sökte erkebiskopen i Bremen
återvinna det forna herraväldet öfver den nordiska kyrkan. Eskil skötte
sitt kall med makt och myndighet. Han hade ej heller alldeles
uppgifvit det krigiska sinne, som höfdes en dansk storman, han deltog
derföre i k. Valdemar I:s härfärd mot Venderne. Men till sist
tröttnade han och längtade bort från oron i verlden. Det ursprungligen
synnerligt goda förhållandet till konungen upphörde. Under sju år
vistades Eskil i utlandet, mest i Clairvaux. År 1177 erhöll han
påfvens tillåtelse att nedlägga sitt embete. Följande år inträdde han
som munk i den hel. Bernhards kloster och afled derstädes år
1182.
Eskil var verksam för införande af premonstratenserorden i Skåne.
I följd af hans intima förbindelser med Bernhard och Clairvaux hafva
vi rätt att vänta ett ännu lifligare intresse för införandet af
cistercienserne inom det område, hvars andlige styresman han var. Dock fick
den tidens Sverige i detta afseende försteget.
År 1145 egde en högtidlig församling rum i Lund: domkyrkan
skulle invigas. Bland de församlade nämnas biskopar samt andre
andlige, högre och lägre, af lekmän furstar och bönder ’och en talrik
myckenhet af hela folket. Tvänne svenske biskopar voro närvarande,
Gisel i Linköping och Ödgrim i Skara. Dess värre veta vi icke mycket
om den förstnämnde, men han torde hafva åtnjutit ett stort anseende,
ty honom anförtroddes det hedrande uppdraget att viga det högra
sidoaltaret i Lunds domkyrkas högkor. Han synes äfven tidigare
hafva stått i förbindelse med Eskil. Måhända hade äfven Gisel vistats
i utlandet och då fått intresse för cisterciensernes orden. Jag är
1 Man har i senare tid på grund af ett yttrande af Ödman i hans Chorographia
Bahusiæ (1746) fastställt grundläggningsåret till år 1234, men Ödman är icke i
detta afseende någon hemulsman.
2 Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia del 6,
s. 1 f., 275 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
