- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Tredje delen /
958

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

958 CISTERCIENSERNE I SVERIGE.

qvar, har man huggit bort de skeppen söndrande pelarne, så att man
får leta deras rester, de allra nederste delarne, under bänkarne. Der
upptäckte jag dem för några år sedan; men hvarken Brunius, som
beskrifvit kyrkan, eller en arkitekt, som i senare tid ritat kyrkan,
hafva märkt dem.

Samma år 1144 öppnade erkebiskop Eskil i nordvestra Skåne, vid
ett vadställe i Rönne-ån, ett cistercienserkloster Herivad för munkar
icke från Clairvaux, utan från dettas moderkloster Citeaux. Vid
1200-talets midt synas egendomliga förhållanden hafva uppenbarat sig i
klostret, ty abboterne i Sorö (Seland) och Ås (Halland) fingo af
ordenschefen i Citeaux uppdrag att företaga en visitation i Herivad. De
afsatte dettas abbot, utan att hafva gifvit honom tillfälle att förklara
sig och utan att hafva fått tillfyllesgörande bevis för hans brottslighet,

g d † è

Hlrrt
tiiij, a
;

J

jiad Hfl

MZHANAII

L.

Lgfl

l

628. Alvastra.

hvadan deras dom upphäfdes af generalkapitlet i Citeaux år 1254 och
domarne sjelfve blefvo afsatte från abbotsvärdigheten. Herivads kloster
blef tidigt ansedt och rikt, dess abboter deltogo i behandling af rikets
angelägenheter. Klostrets bibliotek skänktes af k. Kristiern IV till
universitetsbiblioteket i Köpenhamn. När Skånc hade blifvit svenskt,
blefvo de ansenlige klosterbyggnaderne på konungens befallning
nedrifne.

Nästa kloster i tidsföljden finna vi i Vestergötland. Äfven nu
omtalas k. Sverker I och hans gemål som stiftare. Till ort för detta
kloster utsågs Lurön i Vänern, hufvudön i en grupp af små öar mellan
det från Vermland utskjutande Näset och det från Vestergötland ut-

Fig. 628. Efter teckning i Antiqvarisk-topografiska arkivet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 5 11:42:23 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/3/0966.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free