Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CISTERCIENSERNE I SVERIGE. 963
Ungefär vid samma tid — i början af 1160-talet — anlades ett
brödrakloster af cistercienserorden vid Viby strax norr om den
nuvarande staden Sigtuna — det fanns åtminstone före år 1167, då k. Karl
Sverkersson afled. Det nya klostret omhuldades af honom och hans
efterträdare k. Knut, liksom af Sveriges förste erkebiskop, hvilken
sjelf var utgången ur ett cistercienserkloster. K. Knut lät upptaga
sig i brödraskap med munkarne. Viby kloster försvann dock snart,
ty genom konungens bedrifvande flyttades det ända bort till den
vestligaste delen af Södermanland, till kungsgården Säby i Juleta, efter
hvilken klostret sedermera kallades med latiniserad form Saba, hvilket
namn dock vexlade med Juleta. 1 Messenius uppgifver, att flyttningen
försiggick år 1184, hvilket kan vara riktigt, alldenstund flyttningen
egde rum medan erkebiskop Stefan lefde — jfr DS nr 65 — och han
afled år 1185. Juleta kyrka var icke en klosterkyrka, utan kyrka i
den församling, inom hvilken klostret anlades. I ett bref, som handlar
om klostrets grundläggande, kallas kyrkan rent af ett kapell, och torde
hon således den tiden hafva varit rätt oansenlig. Hurudan
klosterkyrkan såg ut, är nu okändt. Grundmurarne till henne och
klosterbyggnaden lära vara gömde i Juleta herregårds trädgård.
År 1164 utgick från Nydala en dotter, åt hvilken plats var beredd
å en ort kallad med latiniserad namnform Gutnalia i Roma socken på
Gotland; klostret kallades äfven Roma. Det fanns således två kyrkor
med samma namn, socknens och klostrets. Klostret blef ganska
förmöget och hade gods flerstädes, särskildt i Estland. Abboten spelade
en ganska stor roll. Klosterkyrkan står qvar, ehuru i ett mycket
stympadt skick, de öfrige byggnaderne äro rifne, men grundmurarne
äro delvis blottade, torde ännu mera kunna blottas. Fig. 632 visar
planen för kyrkan och den ganska store korsgången. De fyra
sidokapellen, två å hvar sida af högkoret, hafva den östra väggen böjd.
Vi hafva således här i hufvudsak samme grundplan som i Alvastra
och Nydala. 2
Till detta årtionde eller till början af 1170-talet hör Gudhems
systrakloster — helgadt Vår fru — i Vestergötland, invid Hornborgasjön,
mellan Billingen och Mösseberg; det nämnes förste gången i en
påfvebulla från något af åren 1174—1176. Det är eget, att det vestgötska
nunneklostret hade samma svårighet att få en varaktig stad som
Varnhems munkkloster. Hertigarne Erik och Valdemar skänkte år 1308
godset Aranäs vid Vänerns östra strand, hvilket tidigare hade tillhört
1 Upprinnelsen af namnet Saba synes hafva fallit i glömska. År 1461 talas om
monasterium sancti Saba alias Juloeta.
Hall talar i sina Bidrag till kännedomen om cistercienserorden i Sverige 1, s. 83,
om klosterkyrkans förnedring till fähus o. s. v. samt tillägger: »lyckligtvis har
elden det förre året befriat den gamla helgedomen från denna profanering.»
Detta är ett misstag. I följd af mina åtgöranden hade klosterkyrkan redan
före branden blifvit tagen undan kungsgårdsarrendet och befriats från allt
intrång.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
