Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
984 DOMINIKANERNE I SVERIGE.
väg till Rom för att utverka pallium åt den nyvalde erkebiskopen
i Uppsala Olof, och tvänne andre prestmän, Simon från Sverige och
Nicolaus från Lund. De två senare upptogos i Doiminici orden och
erhöllo af stiftaren uppdrag att införa orden i Sverige, på begäran
af Gaufred skulle det första klostret anläggas i Sigtuna. Men
erkebiskopen ville icke medgifva detta, hvarpå k. Knut långe åt den nye
orden upplät Sko. År 1220 ingick en dansk man vid namn Salomon,
som då vistades i Verona, i den nye orden, han var år 1221
närvarande vid generalkapitlet i Bologna och sändes till Danmark, dit han
ock anlände efter hvarjehanda vedervärdigheter och grundlade år 1221,
med understöd af erkebiskopen, ett kloster i Lund. Den svenska
stiftelsen synes icke hafva blifvit fullt ordnad. Simon och Nicolaus och
andre, som i Paris och Bologna hade inträdt i orden, infunno sig hos
Salomon och valde Simon till prior. Då hade klostret förlagts till
Sigtuna, ty påfve Honorius III utfärdade detta år ett aflatsbref för det
nyanlagda klostret i Sigtuna. 1
K. Valdemar II omfattade uppenbarligen den nye orden med
stor välvilja. Han yrkade på upprättande af ett dominikanerkloster i
Reval, inom det af honom nyligen eröfrade Estland. Ett kloster
grundlades der år 1229, hvarvid påfvens ombud biskop Vilhelm af
Modena — densamme som under det hos oss mera bekanta namnet
Vilhelm af Sabina, i följd af nytt uppdrag från påfven, besökte
Sverige mot slutet af 1240-talet — var behjelplig. Men Esterne gjorde
våldsamt motstånd mot kristendomen och klostret måste uppgifvas.
År 1246 gjordes ett nytt försök, som lyckades. Ett provinskapitel
var detta år samladt i Ribe, och derifrån sändes tolf bröder från olika
kloster för att å nytt grunda klostret i Reval. Bland de tolf må här
nämnas två bröder från konventet i Lund, en från Sigtuna, en från
Vesterås, 2 en från Skeninge och en, broder Daniel, från Visby. Den
sist nämnde blef i Revals kloster den förste ’priorn och ordinarie
prelaten’.
År 1496 gafs föreståndaren för provinsen Dacia uppdrag att i
ordens namn mottaga en plats i Uddevalla, som fru Anna, hvars son
var dominikanerbroder, önskade bebygga på egen bekostnad. Företaget
synes ej hafva blifvit fullbordadt.
Dominikanerorden hade inom det nuvarande Sverige brödrakloster
i följande städer: Lund (1222), Helsingborg (1275), Åhus, Sölvesborg
(möjligen), Halmstad, Lödöse (1243), Skara (1234, klostrets skydds-
1 Utesluten är icke den möjligheten, att Honorius icke känt erkebiskop Olofs
motstånd, utan antagit att kloster, enligt Dominici vilja, blifvit anlagdt i
Sigtuna.
2 D.d dem som år 1246 utsändes nämnes SRD, del 5, s. 502 ’frater Johannes
de conventu insulensi’, hvilken af Langebek häntöres ainl Holms kloster i
Danmark. Men han finnes uppräknad bland de svenske bröderne, och
dominikanerklostret i Vesterås kallas år 1411 ’conventus insulensis apud Arosiam’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
