Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
986 DOMINIKANERNE I SVERIGE.
i Stockholm, i Finland 2 samt å Gotland ett. Man sörjde emellertid
för att blifva representerad i städer, i hvilke kloster ej funnos.
Svartbröderne i Lund hade ett hus i Malmö, försedt med kapell.
Sigtunabröderne sökte hviloplatser i Uppsala och i Stockholm. Domprost
Andreas i Uppsala skrifver år 1310: »Herren Jesus Christus lofvar
eviga boningar i himlen åt dem, som i Hans namn mottaga fattige,
hvadan prosten, till förlåtelse för synderna och tillökning af den
himmelska lönen, upplåter åt dem inom det ’Guds hus’, d. v. s. Helgeandshus,
som han hade stiftat i Uppsala, inom tomten ett härberge, vid hvars
port en bild af den hel. Dominicus var målad, ett sofrum, en stuga
(stupa), kök och celler. Om efter domprostens död erkebiskopen och
priorn i Sigtuna sände dit scolares, skolgossar, skulle de förfoga öfver
cellerne, stugan och köket skulle vara gemensamma för bröderne och
lärjungarne. För denne store förmon voro bröderne skyldige att dela
med sig åt de fattige, som bodde i stiftelsen, hålla å visse dagar
predikningar och i öfrigt sköta en del gudstjenst. Derutöfver lofvade
priorn, som var en frände till domprosten, att i sin kyrka hålla
hvarjehanda gudstjenst till förmon för det gille, som förfogade öfver
Helgeandshuset (DS nr 1652). Redan tidigare hade Sigtunaklostret sökt fast
fot i Stockholm. Genom välvilligt tillmötesgående af enskilde
personer hade klostret år 1289 köpt en tomt med åbyggnader i närheten
af Söderport, af den anledning att klosterbröderne mycket ofta besökte
Stockholm, under färden från ett kloster (domus) till ett annat,
äfvensom för att göra inköp för klosterbehofvet, af båda anledningarna
behöfde de der afbida skeppslägenhet — Stockholm hade under de
närmaste få åren fått en större folkmängd än flere andre städer i landet
(DS nr 989). Det var antagligen på samma tomt, som under 1300-talet
dominikanerklostret uppfördes. Märkligt är emellertid, att när
dominikanerorden vann insteg i Sverige, kloster upprättades hvarken i
Uppsala eller i Stockholm. Detta berodde måhända på det motstånd, som
i begynnelsen gjordes mot stiftandet af klostret i Sigtuna. 1
Sedermera visade k. Magnus ladulås ett brinnande nit för franciskanerne.
Trots sådant motstånd, i fall det verkligen fortsattes, arbetades
ifrigt för denne ordens framgång i Sverige. 2
1 Under den följande tiden kunde svartbrödraklostret i Sigtuna icke klaga öfver
ogenhet från erkebiskopar och biskopar. Det erhöll en mängd adflatsbref.
Erkebiskopen anmodar dem, som fiska på Svenske högarne i Länna sn, att
skänka fisk till Sigtunabröderne, hvilke ledo stor brist.
Benägenheten att förekomma tvistigheter mellan tiggareordnarne och det
sekulära presterskapet uppenbarar sig t. ex. vid det i Lund år 1254 hållna
provinskapitlet. Der insattes i sjelfva begynnelsen af protokollet: för att kraftigare
sörja för brödernes frid och själarnas gagn vilja, mana och ålägga vi alle
bröder att förhålla sig ödmjukt mot alle sekuläre prelater [om de lägre,
kyrkoherdarne, säges intet], så att de icke utmana dem mot sig, att icke sins emellan
eller inför sekuläre personer klandra deras sak eller åtgärder — annars ådraga
de sig svårt straff. I samma syfte förordnade år 1300 påfve Bonifacius VIII,
att dominikaner och franciskaner skulle af de inkomster de erhöllo genom
predikande, hörande af bikt och meddelande af aflösning, lemna en fjerdedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
