Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANCISKANERNE I SVERIGE. 1005
i det följande —, men han försmådde otacksamt denna befordran och
slöt sig till observansbrödernes samfund i Danmark, i hvilket han
likväl icke stannade länge; han öfvergaf nämligen redan följande år
observansen och flyttade till Söderköping, i hvars minoriterkloster han
inträdde för att inom en månad aflida. 1
År 1280 delades den danska provinsen i tre kustodier, en för
hvart af de tre rikena (SRD del 5, s. 519). I inhemske urkunder har
jag icke funnit omtalade flere än desse tre kustodier i Norden, men i
Provinciale ordinis fratrum minorum vetustissimum af år 1343 eller något
tidigare (utgifvet af Eubel 1892) säges Dacia hafva åtta kustodier:
1. Norge (Mastrant, Onigellia o. s. v.), 2. Lincopensis (Scatis,
Lincopiam, Sarincopiam, Ynnicopiam, Visbi), 3. Scotolmensis (Scotolma,
Arbu, Obsaliam, Nicopiam, Enecopiam), 4. Lundensis (Lundis,
Treburch, Ustach), 5. Roskildensis, 6. Octoniensis, 7. Vibergensis och 8.
Ripensis.
Provinsmöten höllos i olika kloster inom de tre rikena utan någon
bestämd ordningsföljd, beroende på för oss nu okända förhållanden,
gardianernes ifver att se sina kloster utmärkta, orsak till anmärkningar
mot ett kloster e. d. Så t. ex. hölls ett provinsmöte år 1268 i
Söderköping, ett i Skara år 1270, åter ett i Söderköping år 1271, ett i
Stockholm år 1273, alltså var Sverige under dessa år synnerligen
gynnadt. I början, då antagligen ifvern var synnerligen stor, hölls
provinsmöte hvart år, och så skulle det väl vara. I SRD del 5, s. 519
förekommer en förteckning öfver hållna provinsmöten. Enligt denna, som
begynner med år 1264, inträffar den första luckan år 1289. Större
var luckan 1302—1306, sedan förekomma luckor åren 1305, 1311, 1312,
1314, 1319—1330, 1332, 1334—1346, 1349—1380 (1), 1382—1385. Vid
den tiden synes man hafva funnit nödigt att råda bot mot den slapphet,
som hade inrotat sig, ty från och med år 1386 hållas årliga möten till
och med år 1413 (med undantag för åren 1400, 1405 och 1408).
Derefter gjorde sig oregelbundenheten åter gällande. I någon mon hafva
törhända provinsmötena ersatts af de möten, som höllos inom hvar
custodia, rörande hvilka jag icke kan meddela mera än en anteckning,
nämligen att en kustodialförsamling (congregatio custodialis) år 1435
hölls i Stockholmskonventet.
Provins- och kustodmötena öfvade kontroll öfver de enskilda
klostren. Men stundom kände man behof af skärpt kontroll. Den
förut nämnde broder Knut Johansson, gardian i Stockholm och custos,
omtalas äfven som inquisitor, rannsakare, inom de tre rikena.
Hufvudmannen för hvar custodia kallades custos. Till sådan utsågs
gardianen i något af klostren, och denne bar således den dubble titeln
1 SRS del 1, s. 68, 69. Den reformation af detta kloster, som år 1495 verkställdes
på grund af nämnda provinsmötes beslut, innebär således ingalunda någon
öfvergång till observansen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
