Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1008 FRANCISKANERNE 1I SVERIGE.
dotter Richissa, hvars inträde i klostret redan är omtaladt, blef
abbedissa. Klostret var på det varmaste omhuldadt af följande regenter.
Systrarna behöfde själavård, alltså manlig medverkan. I
Stockholmsdiariet omtalas en konventsbroder, som varit gardian för den hel.
Claras systrar (SRS del 1, s. 70). Titeln gardian är väl här detsamma
som confessor Clarissarum, deras själasörjare. I diariet omtalas såsom
år 1496 afliden frater Andreas Benedicti sacerdos från konventet i
Linköping, som var organist i den hel. Claras kloster.
För skötseln af den store jordegendomen och de månge
underlydande behöfdes en lekman. Claraklostrets verldslige ombud, än
kallade provisorer, än prokuratorer, än officiales, än sysslomän, hugnades
i rikt mått med den ynnest, som regeringen egnade klostret. Det
gick till och med så långt, att k. Magnus Eriksson år 1347 icke endast
tog klostrets officialis i sitt hägn utan äfven förlänade honom samma
fri- och rättigheter, som tillkomma rikets riddare och män af vapen.
År 1366 förordnades den myndige hr Karl af Tofta till skyddsherre
för klostret och dess intressen.
Franciskanernes fattigdom hade kommit att tillhöra sagans
område. Man sörjde omtänksamt för brödernes beqvämlighet. I Visby
uppfördes en matsal för sommartiden, hvilket innebär, att der fanns
en annan matsal afsedd för vintern. Jordegendomen växte. Kyrkorna
blefvo praktfulla. Vi få icke döma från den efter reformationstiden
förvanskade klosterkyrkan i Stockholm. Det är bättre, att vi hålla oss
till den ännu som ruin qvarstående konventskyrkan i Visby, hvilken
bär namn efter den hel. Katarina af Alexandria och ännu, i det
nuvarande skicket, framkallar beundran (fig. 644). Man byggde på henne
länge, hvilket antyder brist på medel, men å andra sidan sökte man
gång efter annan förbättra henne genom ombyggnader, hvilket
antyder såväl god vilja som gode tillgångar. I anledning af de många
ändringarna måste flere vigningar förekomma. En sådan försiggick
år 1412. Som faddrar vid vigningen tillkallades borgmästarne hrr
Konrad van Bergen, Johan Lippe och Nils Osnabrück, den förste och
den tredje med fruar, den mellerste, som antagligen var ogift, med
en enka, som kallas fru och således antagligen var enka efter en
borgmästare, rådmännen hrr 1 Herman Mundtepenning, Heyne van Aken,
Gottskalk Crowel, Herman Mynter, Johan Duzeborch, Konrad Ekeman,
alle med fruar, borgarne Rutger Middeldorp med hustru, Venekin van
Brinken med moder och Johan van Brinke med hustru samt fogden
Marqvard Sten med hustru. Ordensbröderne måste ju söka att stå väl
med allmänheten; valet af faddrar visar, att de voro särdeles
angelägne att för sig vinna dem, som hade makt och penningar.
Franciskanernes kyrkor voro ock mycket rikt utstyrda. Jag har redan talat
1 I Visby hade äfven rådmännen herretitel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
