Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIRGITTINERORDEN I SVERIGE. 1011
efter henne i dagligt tal BIRGITTINERORDEN, men den officiele titeln
var Frälsarens orden efter den hel. Augustini regel (ordo sancti Salvatoris).
Som denne orden var af svenskt ursprung, måste vi egna honom
särskild uppmärksamhet.
Redan innan fru Birgitta för alltid lemnade Sverige (år 1349)
hade hon uppgjort, åtminstone i hufvuddragen, planen för den nye
orden, för hvilken ett kloster skulle byggas i Vadstena, som låg vid
den stråkväg, som tvärs öfver Vettern med hvarandra förband Öster-
och Vestergötland. Detta förutsätter öfverläggningar mellan henne
och den af henne så ofta klandrade k. Magnus Eriksson, ty Vadstena
var kungsgård. När tanken härför mognat hos henne, kan nu icke
sägas; vi veta endast, att hennes plan var färdig, innan hennes make
afled år 1344, ty hr Ulf hade, enligt en urkund af år 1375, skänkt en
af honom inköpt gård Saxsäter till det blifvande klostret. I
testamentet af år 1346 skänka k. Magnus och dr. Blanche Vadstena jämte
andra gods till den blifvande klosterstiftelsen. De detaljerade
bestämmelserna i testamentet visa, att klosterplanen var utarbetad i minste
detaljer. År 1349 säljer en herreman jord till k. Magnus och klostret
i Vadstena, hvilket icke behöfver betyda mera än det kloster, som
skulle byggas derstädes. Att det då ej var längre hunnet kunna vi se
deraf, att en annan herreman år 1352 säljer jord till k. Magnus ’till
bruk för Vadstena gård’.
Tiden för klostrets anläggning kan bestämmas genom jämförelse
mellan tvänne bref från år 1368. I det ena, dateradt den 11 januari,
skänker den högättade fru Birgitta Knutsdotter Vår fru till heder, för
hennes egen och mannens själar, ett gods ’till det kloster, som i
Vadstena skall byggas’. Den 11 augusti skänker en annan högboren
qvinna jord ’till det ställe i Vadstena, som är taget och på nytt vigdt
åt Guds välsignade moder och vår herskarinna’. Vigningen torde
hafva stått i sammanhang med begynnelsen af byggnadsarbetet. Detta
var ett arbete på en förhoppning, ty ordensregeln erhöll först den 5
augusti 1370 påflig stadfästelse.
Då redan under den föregående tiden hade fastställts, att inge nye
ordnar finge upprättas, måste såväl dominikaner som franciskaner rätta
sig efter detta bud, likaså fru Birgitta. Hennes orden fogades efter
den hel. Augustini regel, hvilken var förut tillämpad och erkänd.
Det för denne regel gällande behöfver jag icke här meddela, endast
det, som var för den nye orden utmärkande.
Det vigtigaste draget var, att både systrar och bröder bodde i
samma kloster, naturligtvis i skilda hus och utan tillfälle till inbördes
umgänge. Såsom vi sett, hände det, att man anlade nunnekloster i
närheten af munkkloster, men redan detta gaf anledning till förtal,
äfvensom att priorn i ett brödrakloster hade en viss tillsyn öfver ett
i närheten liggande systrakloster. Men här voro män och qvinnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
