- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Tredje delen /
1052

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1052 BIRGITTINERORDEN I SVERIGE.

Gudstjensten upptog en dryg del af dagens timmar. Bröderne
följde i deras gudstjenst ritualen i det stift, inom hvilket klostret var
anlagdt. För systrarna var en särskild ritual fastställd, hvilken i svensk
text kallas Jungfru Marie örtagård. Denne är utgifven af R. Geete
och af honom försedd med en upplysande och sammanfattande
inledning, till hvilken jag hänvisar. 1 Såsom namnet antyder, var systrarnas
gudstjenst afsedd att förherrliga Vår fru, och hade gudstjensten hvar
dag till föremål att framhålla en särskild sida af den hel. jungfruns
lif och väsende. Det sjufaldiga officiets innehåll var fördeladt på
följande sätt: söndagen firades den hel. Treenigheten och modern jungfru
Marias värdighet, nästan som om hon vore en fjerde person i
guddomen, måndagen englaskarornas jubel öfver Guds moder, tisdagen
jungfru Marias lof förebådadt af patriarker och profeter, onsdagen
jungfruns aflelse och födelse prisas af jordens folk, torsdagen jungfrun
födde Sonen, fredagen moderns sorg öfver Sonens lidande och död,
lördagen jungfru Marias himmelsfärd. Vid stora högtider inträdde
vissa ändringar af ritualen. Som jag i det föregående meddelat en
utförlig redogörelse för den romerska gudstjensten i vårt land, har
jag ej här plats för en detaljerad framställning af den birgittinska
gudstjensten. En sådan må sparas till en monografi öfver fru
Birgittas klosterstiftelser.

Den dagliga gudstjensten börjades naturligtvis mycket tidigt och
inleddes med brödernes ottesång i det vestra koret. Systrarna väcktes
i dormitoriet med ringning i dervarande klocka, deras toilett kan icke
hafva tagit mycken tid, och de skyndade till läktaren i kyrkans östre
ände. Under tyst läsande af fader vår, ave Maria, trosbekännelsen
och ära vare Gud bidade man den tid, då bröderne hade slutat, och
då börjades systrarnas ottesång, under hvilken systrarna ofta skulle
stiga upp, då de under långa läsningar ofta blefvo gripna af sömn och
lättja. Brödernes prim och omedelbart derefter följande ters aflöstes
af systrarnas prim, derefter följde i systrarnas kor deras Vårfrumessa,
och omedelbart derefter förekom systrarnas ters. Omedelbart efter
detta gingo systrarna i procession, parvis, ut till den inom deras
område uppkastade grafven, kring hvilken de samlade sig, så att alla
kunde se, huru abbedissan tog upp en handfull mull ur grafven.
Systrarna läste de profundis och en kollekt. När detta var slutadt,
gingo de systrar, som hade uppdrag att under veckan tjena i ett eller
annat afseende, till sina arbeten, de öfriga skyndade sig åter in i
kyrkan och till systrakoret, hvarest de sysselsatte sig med gudlig
läsning och böner till dess bröderne hade slutat sitt sext. Omedelbart
derefter sjöngo systrarna sitt sext. Efter detta följde brödernes
högmessa 2 och deras non, hvarefter systrarna sjöngo sitt non. »År vetande,

1 I Svenska fornskriftsällskapets samlingar.
2 Systrarna borde åhöra denna. Jfr Lucidarium, s. 88.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 5 11:42:23 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/3/1060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free