Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1076 BIRGITTIRERORDEN I UTLANDET.
Nedenrland, 1 hvars systrar egna sig åt fattiga barns undervisning, samt
Altomünster i Baiern.
Otaliga bevis finnas således för det stora anseende, som fru
Birgitta och hennes stiftelse åtnjöto; vi kunna härtill lägga de många
altaren, som helgades henne, de månge bilder af henne, med hvilke
man smyckade kyrkorna, den ifver, med hvilken man åt döttrar gaf
hennes namn. Det är helt naturligt, att man i Vadstena med glädje
helsade de första anbuden att i andra land grunda birgittinerkloster
— bröderne mottogo, heter det i diariet, lord Ravenwaters förslag att
anlägga ett kloster i hans hemland ’med innerlig hänryckning’ — men
det synes mig troligt, att något senare tillfredsställelsen öfver ordens
fortsatta utbredning blandades med oro och farhogor. Vadstenaklostret
skulle naturligtvis vara hufvudet för den i många land utbredde orden,
från detta skulle föredömet utgå, detta tillkom ledningen, skyldigheten
att granska, att rätta. Organisationen var gjord för ett kloster, hvilket
visserligen skulle hafva en stor betydenhet, hvadan organisationen var
tilltagen på ett storslaget sätt, men det är ett att sköta ett kloster,
ett annat att söka sköta en hel verld, att räcka till öfver afstånd, som
ännu äro afsevärda, men under medeltiden voro ytterligt stora. Med
hvilka svårigheter var det icke då förbundet att sköta något, nu så
enkelt, som en brefvexling. Man har räknat ut, att ett bref från
Vadstena till Nådendal behöfde halfannan månad för att komma fram —
och detta var dock det minsta afståndet mellan Vadstena och
dotterklostren. Derest man i de öfriga klostren märkte, att det i en utkant
af birgittinernes verld liggande Vadstena icke förmådde följa med,
öfvervaka och leda, derest i ett eller annat kloster mäktige personer
började fika efter sjelfständighet, huru skulle det då gå, huru skulle
då Vadstena kunna behålla sin företrädesställning?
Man kunde i Vadstena hafva nog med att sköta egna
angelägenheter, men nu måste de styrande alltemellanåt egna sin uppmärksamhet
åt de i främmande land anlagda klostren. Systrar och bröder skulle
sändas ut för att organisera de nya klostren, skulle, när dessa drabbats
af hemsökelser, fara till dem för att fylla luckorna i personalen, i ena
eller andra fallet ofta vistas på främmande ort i ett par eller flere år,
hvarigenom förhållandena i moderklostret lätt kunde förryckas. Från
de andra klostren kommo icke sällan klagobref öfver förtryck eller
andra olägenheter, hvilka skulle afvärjas af moderklostret. I ett och
annat kloster i främmande land inrotade sig oskick, hvilka kunde
bringa hele orden i vanrykte. År 1413 skref abbedissan i Marienkron
till Vadstena med bön, att detta ville bispringa klostret Marienforst
vid Köln, som hårdt ansattes. År 1415 var det strid mellan Marien-
1 I Weert finnes en ’den hel. Birgittas böneförening’, hvars uppgift är att bedja
för att Sverige skall återvända till den rätta tron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
