Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1078 BIRGITTINERORDENS GENERALKAFITEL.
År 1393 vigdes till broder i Vadstena en spanjor vid namn Lucas
Jacobi; han var då lekman. Följande år sändes han jämte två andre
bröder till Rom, hvarest han vigdes till prest (sacerdos) och blef i
Vadstena diakon. År 1403 var han i Vadstena och sändes jämte en
annan broder till klostret vid Florens. I ett bref af den 9 december
1401 omtalas han som föreståndare för det florentinska klostret, och
redan dessförinnan, den 2 juni, hade han af påfven blifvit nämnd till
birgittinerordens generalkonservator. Vadstenadiariet känner för honom
mot slutet af hans lefnad ingen annan titel än generalkonfessor i
Paradisklostret. Var man i Vadstena okunnig om utnämningen till
generalkonservator af år 1401, eller ville man låtsa sig vara okunnig
derom? Spelade Lucas måhända ett dubbelt spel? Spanjoren kunde
icke med afseende på Vadstena kloster hysa de fosterländska känslor,
som voro rådande i klostret och, med afseende på klostret, i Sverige.
Det är möjligt, att han dref sin egen politik, den att göra
birgittinerorden till en hela den kristna verlden omfattande och beherskande
orden. Vadstena-klostrets ställning under den komniande tiden var
honom likgiltig. Kanske blandade sig personlig ärelystnad in i hans
sträfvanden.
Att man i Vadstena-klostret hyste betänkligheter med afseende
på de ändrade förhållanden, som uppkommit genom anläggande af så
många kloster i utlandet, synes mig framgå ur klostrets hållning med
afseende på ordens generalkapitel. Tidigare stiftade ordnar hade
generalförsamlingar, och sådana måste finnas. Tillfälle måste vara be.
redt att öfverlägga om ordens angelägenheter, att förtydliga hvad ej
var klart i regeln, att ändra eller lägga till i de fall, då en vidare
utveckling var behöflig, att rätta, när något ondt hade insmugit sig,
att med hvarandra jämföra de erfarenheter, som hade vunnits i de
olika klostren. Det måste hafva legat i öppen dag, att generalkapitel
måste hållas, men i Vadstena var man tydligen icke hugad för dem,
och i detta låg en stor svaghet. Vadstena skulle hafva tagit initiativet
och fullföljt detta genom att organisera den nya institutionen. I stället
var man afvisande, och dermed äfventyrade hufvudklostret sin ställning,
hvilket ock erfarenheten senare visade.
Utländske författare uppgifva, att det första generalkapitlet hölls
i Vadstena år 1429. Det naturliga hade ju varit, att hufvudklostret
hade till sig samlat de öfriga klostrens representanter till det första
generalkapitlet. Men så skedde icke. Det första hölls i Marienwold
år 1426. Det förefaller nästan komiskt, att de två ombud, som
Vadstena sände till detta kapitel i Marienwold, samtidigt hade i uppdrag
att söka återställa enigheten inom detta kloster. Vadstena kunde icke
till mötesplats för generalkapitlet hafva utsett ett kloster, inom hvilket
allt icke var som det borde vara. Kallelsen kan således icke hafva
utgått från Vadstena, hon måste varit utfärdad af generalkonfessorn i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
