Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1104 KARTUSIANER.
tidigare (år 1497) omtalas ett »Sankt Antonii kloster på Tiveden»,
beläget vid Ramundeboda, der vägen från Vestergötland till Svealand
gick fram. Klostrets historia är, af brist på urkunder, okänd. Vi
veta icke, huru denne orden vunnit insteg i Sverige, och hans
betydelse hos oss var så godt som ingen.
KARTUSIANERNE voro en urgammal orden, stiftad år 1084
vid Chartreux i sydöstra Frankrike, en utgrening från benediktinerne
och den strängaste af dem alla. De voro förbundne till nästan absolut
tystnad, när de icke voro sysselsatte med ungdomens undervisning, de
fingo aldrig smaka kött, icke ens när de voro sjuke. De fingo icke
äta mera än en gång om dagen, och den måltid, som då gafs dem,
bestod af gröt, bröd och vatten. Hela hufvudet var rakadt. De buro
en hvit kåpa med hätta och öfver kåpan ett hvitt scapulare. 1
Riksföreståndaren hr Sten Sture d. ä. hade år 1472 från kronan
inköpt Gripsholm, och enligt riksrådets beslut af år 1493 anlades der ett
kartusianerkloster, hvilket dock upphäfdes redan år 1525. Det bar
namnet Pax Marie, Mariefred. Klosterbröderne kommo från Rostock.
Hr Sten begrofs i klostrets kyrka, hvilken är försvunnen och med
kyrkan hans graf.
Karmeliternes inkallande till Norden kan sägas hafva berott på
en nyck af den mångfrestande k. Erik. Antoniibröderne spelade icke
någon större roll i de Sverige närmast liggande landen. Det är derföre
icke troligt, att anläggandet i ett främmande land af klosterhusen i
Landskrona och vid Ramundeboda utgått från orden sjelf. Det var väl
i båda fallen någon enskild person, hvars fromhet framkallat de två
stiftelserna. Hr Sten fick rikets råd att gå in på inkallandet af
kartusianerne. Klosterväsendet var den tiden i vårt land på förfall, dels
genom förhållandena inom klostren, dels genom minskade sympatier
från allmänhetens sida. Införandet af Antoniusbröderne och
kartusianerne få vi väl anse som exempel på dödsryckningarna inom vår ka-
tolska kyrka.
Hvar orden och hvart kloster hade genom välvilja från kyrkans
sida kommit i åtnjutande af hvarjehanda kyrkliga förmoner, aflat för
dem, som tillhörde klostret, aflat för dem, som vallfärdade dit.
Småningom uppkom en sed, att kloster, som icke tillhörde samme orden,
ingingo förbund med hvarandra — utom kloster äfven andra andliga
stiftelser. Månge urkunder finnas, som tala om sådana förbund. Det
må vara nog att här omtala, att sådana ingingos med Vadstena kloster
år 1407 af premonstratenserklostret i Tommarp, år 1413 af cistercien-
1 Denne orden sysselsatte sig mycket med konst och konsthandverk. Jfr Annalen
des historischen Vereins für den Niederrhein häft. 45, s. 1 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
