Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
COLLEGII MEDICI ORGANISATION.
kirurgiska operationer (S 30). Denna inskränkning i kirurgernes
(fältskärer-nes, barberarenes) sjelfständiga verksamhet bade framkallat ett motstånd,
som likväl till det yttre redan blifvit bilagdt medelst den ofvanföre
nämnda öfverenskommelsen emellan kollegium och barberareembetet af
den ls/5 1691. En närmare framställning häraf lemnas i skildringen af
kirurgiska societetens verksamhet.
Ehuru en ordnad barnmorskeundervisning ännu saknades i Sverige,
ställer § 32 i medicinalordningarna dem, «som sig vilja för jordegummor
och barnmorskor bruka låta , under kollegii tillsyn och i närmaste
beroende af stadsfvsikus.
C’
Dessa äro grunddragen af 1688 års svenska medicinalförfattning.
Utgången ur det vaknade behofvet att till ett helt sammanfatta de för
läke-och apotekskonstens utöfning mest nödiga föreskrifterna, var det
författningens viktigaste syfte att motarbeta och afskaffa de från äldre tider
djupt inritade missbruken. I många afseenden ännu sväfvande i sina
uttryck och lätt utsatt för misstolkning, röjde den nya medici nalfö rf
att-ningen sin största brist deruti, att den icke gaf collegium medicum
tillräcklig makt att verkställa sina beslut och rätt att tillämpa lagens
straffbestämmelser i § 19. Saknaden af denna myndighet förlamade i hög
grad kollegiets verksamhet och fördröjde i väsentlig mån utvecklingen
af landets medicinalväsende. Kollegii åtgärder strandade icke sällan mot
den exekutiva maktens liknöjdhet eller bristande insikt och kollegium
nödgades vanligen stanna vid vanmäktiga försök att vinna rättelse af
missbruken eller bestraffning af de öfverklagade förseelserna.
Det outvecklade skick, i liviket den medicinska bildningen i Sverige
ännu befann sig, lät icke heller kollegium finna något stöd hos dess
egentliga målsmän i fakulteterna. De stodo fullkomligt främmande för
den nödvändiga vexelverkan emellan vetenskapens och det praktiska
lifvets behof. Emellan undervisningsanstalterna och den administrativa
myndigheten, om man så kan kalla kollegium, fanns icke någon
förbindelse. De medicinska fakulteterna hade ännu icke fattat det som en
af sina viktigaste uppgifter att till statens och fäderneslandets behof upp
fostra praktiskt bildade läkare, hvilka genom sina insikter voro egnade
att förverkliga det mål, hvartill ett ordnadt medicinalväsende syftar
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
