- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Första delen /
51

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

51

«Sedan föredrog kongl. Lifmedieus hr Norden heim på doctor
Rosens av ägnar och begiäran det han måtte i Collegio blifwa såsom ett
membrum intagen, och som alla sambtelige derom öfverenskommo, så
vida han, i anledning af kongl. Maj:ts nådigste resolution af den 29/.<
1734 var befrijad från Examen, såsom docens vid Academien, derest han
i 6 åhr idkat praxin medicam ocli dessutom vijst fullkomliga prof af
grundelig lärdom i medici na, ward t lian inkallad och af kl. Lifmedico hr
Norden heim, som var vice præses, tillsagd, å Collegii vägnar, det han
är worden med allas enhälliga samtyckio receptus, och få sessionem et

votum i Collegio, hvarpå han aflade den wanliga embets- och doctoreden,

% _ _

samt upläste och underskref Reglementet eller Regii Collegii medici
Lege s, derpå han efter ordningen tog sitt säthe i Collegio. Dock föruth
aflade han till Collegii Cassa 150 dal. kpmt, dhem Syndicus emottog och
q vit te råde.»

Här må dock anmärkas att kollegium i detta fall gaf åt Rosén,
som sedan 1728 varit medicine adjunkt i Upsala, säte och stämma
(sessionem et votum) i kollegium, ehuru han var bosatt å annan ort.
Härtill kom ytterligare att, såsom af det följande skall framgå, det var mer
än osäkert, om kollegium numera, efter utfärdandet af k. resolutionen
den 15 6 1719, var berättigadt att utan vidare upptaga nya röstberättigade
medlemmar. Rosens afsigt synes helt enkelt varit den att erhålla
assessors titel, tv redan samma dag begärde han att på kollegii framställning
blifva dermed benådad. Hvarken bivistade han derefter kollegii
sammanträden eller deltog han för öfrigt i ärendenas behandling.

Först när ledamöterne i kollegium genom k. resolutionen af den
1 _,/G 1719 erhöllo assessors titel och rang, kunde större ordning med
afseende å deras tjenstgöringsskyldighet införas. De började betraktas
som embetsmän, ehuru ännu länge utan lön, hvilka icke på grund af
aflagd examen voro utan vidare sjelfskrifne ledamöter i kollegium, utan
måste af konungen utnämnas «emedan det till deras desto mer hugnad
länder, att hädanefter blifva af Oss, hvar för sig, till deras beställning
befullmäktigade». Denna uppfattning kunde likväl ännu icke i början
göra sig fullt gällande och den olika tolkning man gaf detta stadgande,
föranledde strider inom kollegium, hvilka i det följande skola närmare
skildras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:39:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medhist/1/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free