Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
COLLEGII MEDICI FÖRHÅLLANDE TILL MEDICINSKA
terne ocli i anseende dertill gerna skulle förbyta några af de ordinarie
provincialmedici sysslorna till chirurgiska eller aldeles indraga dem,
hvarigenom med flera tillernade ändringar stuclii medici trefnad vid academien
ej annat kan, än framdeles minskas. Så har Collegium trott sig böra lemna
den högt förfarna Medicinska faculteten kundskap derom, på det
faculte-ten, hvilken lärer ömma alt det, som i någon måtto kan wara
medicinska wettenskapen till hinder, må kunna, genom bref till procancelleren i
den delen bevaka dess fördel och dymedelst så kraftigt hädanefter, som
hittills, befordra wettenskapens tilväxt, så wäl till dess redan nog talrika
idkares understöd och bibehållande för framtiden, som isynnerhet
fäderneslandets sanskyldiga nytta och fördel».
Under intrycket af de talrika stridsskrifter, hvilka kort derpå
vexlades emellan läkare och kirurger, och hvarom längre fram utförligare,
skref Linné till A. Bäck den lG/i0 1761.
«Det gör mig ondt att chirurgi och medici skola kasta orenlighet
på hvarandra och smutsa medicinen. Martin träckar i sitt eget näste.
Omnis apostata est osor sui ordinis. Det är en olycka för medicinen,
som just, då lion skulle lysa, smutsar sig sjelf». — «Vidi vestras lites et
valde detestatus sum. Numquam in patria fuere medici infeliciores,
num-quam chirurgi superbiores. Non didicere Tuæ Collegæ canonem, quod,
qui vult regnare, languida regnet manu» (i bref till A. Bäck den 15/g 1762).
Mot slutet af seklet blefvo fakulteten i Upsala och collegium
mc-dicum allt mera fremmande för hvarandra. Dertill medverkade flere
omständigheter och icke minst strider så väl emellan lärarene sjelfve i
Upsala, som emellan dem och de studerande, hvilka tvistigheter bidrogo
att nedsätta fakultetens anseende. Vid utbrottet af 1808 års krig hade
collegium medicum i bref af den 15/2 s. å. „anmodat fakulteten att
förekalla alla vid k. academien i Upsala eller orter deromkring vistande
medicine doctorer och chirurgiæ magistrar saint candidater och studiosi,
hvilka kunde vara ledige att emploveras till läkarebefattningar till sjös
eller lands och behagade Herr Decanus och faculteten, sedan deras
åstundan i detta afseende blifvit inhämtad, derom lämna k. Collegium
upplysning".
Afrättningen af denna skrifvelse förekom icke fakulteten nog
höflig. Fakulteten beslöt den 26/2 s. a. att genom sin notarie, doktor II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
