Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRIDER INOM KOLLEGIUM.
att vänta af dem, som nu eller i framtiden öfva läkarekonsten oeli skola
inför Gud och det allmänna försvara".
Dessa fridens ord förklingade dock ohörda, ty kort derpå utbröt,
med anledning deraf att uppsättandet af berättelsen till 1750 års
riksdag blifvit försummadt, en häftig strid emellan ledamöterne, hvilka i de
skarpaste ordalag angrepo kollegii syndikus, assessor K a mm eck er.
Upphetsningen gick så långt, att assessorerne den 1/.i 1750 beslöto
sammanträda utan kallelse hvarje onsdag och ordföranden Bäck nödgades
åberopa att det „enligt Leges Collegii, var ban, som ägde jus convocandi".
Den så ofta utbrvtande oenigheten emellan ledamöterne hade måhända
•/ O
äfven sin grund i frihetstidens olika politiska meningar. Härpå syfta
sannolikt assessor Erik Elffs ord till protokollet den 31/3 s. å.: „Dessa
mindre uppbyggliga utlåtelser gifva orsak till ännu mer oenighet i
Collegio, som beklagligen någon tid, af hvilken olycklig källa vet jag ej,
warat. Collegium har utom sig fiender nog, som med enad styrka sökia
göra det afbräck, hvarföre skola då Collegii ledamöter med det de
igenom tvedrägt tära sig sjelfwe bidraga till det skadeliga ändamål, som
ovännen arbetar uppå"? Detta utfall mot Kamm eck er gaf honom
anledning att i en till Kongl. Maj:t den 1750 stäld skrift anmäla
„det han af tilltagande ålder och andra sysslor hädanefter ej, som ban
wille, kan eller orkar bivista Collegii sammanträden". Följden var äfven
den, såsom redan ofvanföre framhållits, att en skild sekreterare blef i
kollegium anstäld.
För att i ett sammanhang afsluta detta kapitel må nämnas, att
tvist uppstod emellan assessorerne Carl Ribben och Johan
Hardt-man om bättre rätt till en ledig assessors lön. Härvid må anföras att
Ribben varit assessor utan lön sedan 1770, hvaremot Hardtman, som
1791 blifvit assessor, genom k. brefvet af den 29/u s. å. fått försäkran att
„komma till åtnjutande af den först ledig blifvande lön, derom konungen
icke tillförene disponerat". Kollegium förordade Ribben, men konungen
gaf den ,8/6 1793 lönen åt Hardtman. Särskildt måste framhållas att,
då Ribben kort förut inlemnat ansökning om en assessors lön ur
me-dicinalfonden, fann Kongl. Maj:t den 9/4 1793 „det betänkligt bifalla".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>