Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
KIRURGISKA SOCIETETENS ORGANISATION
Der een eller annan Regiments Fältsher någon dödelig eller elliest
svår Casus för handen kommer, så skall han troligen och wäl efter bästa
fi i j th och konst sin sköta skadan, men derhoss wara förplichtadt
oför-dröjeligen att correspondera medh Embetet j Stockholm derom, på deth
der widh swåra tillfällen, när så behof göres, måge kunna gå honom medh
sine rådh och förslag uthi Curens rätta anställande till patientens bästa,
tillhanda.
Utom dessa af Karl XI utfärdade resolutioner och skrifvelser, fick
kirurgiska societeten den 17 8 1686 af honom emottaga Reglemente och
ordning, hvar efter Kongl. Maj t. nådigst will att Barberare Embetet i
Stockholm samt alla dhe, som derunder lyda och deraf dependera, skola
hafva sigh underdåuigst och hörsamligen att rätta» *). Derförinnan hade
visserligen barberareembetet, såsom redan nämndes, erhållit särskilda
öppna k. bief och resolutioner i och för ordnandet af sin verksamhet,
men detta konung Karl XI:s reglemente utgör likväl den urkund, som
gaf kirurgiska societeten den fasta organisation och stadga, lion behöfde
för att fortbestå i de stormar, hvilka i följd af vetenskapens och
sam-fundslifvets utveckling senare bröto ut öfver henne. Detta reglemente,
som består af 45 §§ och utfärdades på förslag af dåvarande
åldermannen för embetet Balthasar Salinus d. y., innehåller noggranna
bestämningar om barberareembetets skyldigheter och rättigheter. För att
uppfatta den kirurgiska societetens ställning som embctsmyndighet, dess
förhallande till collegium medicum och läkarekåren, samt dess
betydelse för den kirurgiska konstens utöfning, torde det icke vara ur vägen
att här återgifva hufvudinnehållet af detta reglemente. Deruti stadgas
bland annat:
att antalet privilegierade barberaremästare eller niästerfältskärer»
i Stockholm icke fick öfverskrida 18 »warandes dhe samma förpligtade
att holla goda geseller och lähredrengar, så att Kongl. Majt altijdh, när
sa om tränger, ma kunna hafva, så wäll för örlogsflottan som widh
landt-milicen en wiss och säker tillgång på capabelt och nyttigt folck j den
beställningen» (§ 35).
’) I riksarkivet bland »Städernas acta. Stockholm 3. Bandet ü. Embeten 2».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
