Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
KIRURGISKA SOCIETETENS ORGANISATION
wäll skrifft- som munteligen tilbiudit, sådant at ingåå, när först andra
Geseller uthi dhe förnemste Städer i Tysslandh och der wår konst i
tloor är, sådant accepterat och ingåt hafva, allenast wij blefwe förskonte,
icke dhe första att wara, alldenstundh icke allenast wår ähra, uthan och
liif och lefwerne derpå ståår, i dhet wij ingenstans iblandh gesellerne
skulle tålas. Men wara Mestare hafva medh desse wåra
anpræsente-rade Conditioner icke till frijdz warit, uthan deras opsåt oss påtruga
welat, så at wij derigenom äro förorsackade liooss Hr Undher
Stådthål-laren beskyd at söckia, och igenom deras pockande wåra Conditioner at
förlåta, Sidst oss så wäll för dhet Loll. Embetz Collegium, som
Borg-mestare och Rådh förswara, i den meeningh, wij skulle eengång till
end-skap komma. Allenast wij befinne dhet wåra Mestare söckia saacken på
långe bencken at draga, på dhet wij den lilla reesepenningen wij hafwa
kunne, här förtära skulle. Länder fördenskull till Edhers Kongl. May:tt
war allerundhernådigste Böön och begiäran, Edhers Kongl. May:tt
behagade allernådigst Borginestare och Rådh upkalla låta, på dhet dhe hwilcke
i alt. numehra äro informerade, om sacksens beskaffenlieet relation giöra
och wij enteligen till ett slutt komma måtte; Och sidst effter som wåra
Mestare så temere emoth oss litigera, bedie wi undherdånigst at dhe in
pænam temere litigantium condemneras måtte. Wi afbijden een
allernådigste Resolution och förblifwen stetze den stundh wij lefwe
Edhers Kongl. May:tz undherdånigh-ödhmiukaste tienare,
Alt och samptelige gesäller af Balbeerkonsten».
Ofvannämnda stadga, som ordnade förhållandet emellan mästare
och gesäller, efterföljdes af Kongl. Maj:ts nådiga reglemente af den 2//2
1771, „hvareffter Studiosi chirurgiæ hafva sig i underdånighet att rätta".
En lärling, som genomgått sina läroår och blifvit utskrifven, kallas i
detta reglemente „studiosus chirurgiæ". Enligt detsamma var han
bunden i den husbondes tjenst, i hvilken han på vissa villkor inträdt.
Antagen kondition måste.bibehållas åtminstone ett halft ar, med
uppsägningstid af minst sex veckor. Utan mästarens vetskap fick ban icke förbinda
eller förrätta operationer. Hvarje studiosus chirurgiæ borde vara sjelf
försedd med do instrumenter, som till dagligt bruk fordrades, mon
ali ersättning tillföll husbonden. En sådan studiosus var skyldig att
1) 1 riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
