Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EXAMINA INFÖR KIRURGISKA SOCIETETEN. 271
derför om ett årligt understöd ur den till medicinalverkets upphjelpande
vid senaste riksdag anslagna fonden „såsom en belöning för sådana fria
föreläsningar i chirurgia theoretici et practica4’. Kort före Pommerska
kriget höll ban äfven föreläsningar öfver do allmännaste fältsjukdomarna.
Nåijon ersättning för hans möda torde likväl icke hafva utfallit.
O O
Äfven ofvannämnde Hjertzeel höll 1751) enligt anmodan af
kirurgiska societeten offentliga föreläsningar i kirurgi och utgaf ett „Tal om
de Egen- och Vetenskaper, hvarmed den /tör rara begåfvad, som vif/
/»/ifra el/er redan är chirargus, /tå/let i stora Riddarhus-Sälen den 22
se/)/. 17-~)() såsom en början till de föreläsningar, hvilka ånyo begyntes
och hvarmed vissa af Herrar Chirurgi ännu flitigt fortfaret i den
chirurgiska anatomier sälen pä nya råds/nyan". Sthlm 1757. Några
dagar tidigare eller den u/o hade den kort förut till professor i anatomi
utnämnde Roland Martin vidtagit sina föreläsningar med ett vTal om
de gränser, som naturlig billighet synes hafva, utstakat emellan
medicinen och kirurgien". Sthlm 1757. Dessa föredrag inom de olika
lägren gåfvo anledning till en vidlyftig skriftvexling emellan Hjertzeel
och Martin, införd i Svenska Mercurius 1757 och 1758.
Hvad det egentliga undervisningssättet inom kirurgernes samfund
vidkommer, var det i följd af dess skråartade organisation och
dåvarande förhållanden föreskrifver att en hvar mästare ägde att meddela
sina i tjenst antagna elever (lärlingar) de första grunderna och de
enklaste handgreppen i kirurgin, samt tillhålla dem att genom läsning
förkofra sitt vetande. Det berodde således i väsentlig grad på
mäster-fältskärens intresse och nit, om en elev under de föreslagna läroåren
kunde inöfvas i annat, än do rent praktiska göromålen. Bland dem var
rakning fältskärens vanligaste och mest anlitade sysselsättning och det,
göromål, hvaruti eleven hufvudsakligen inöfvades. Detta sysslande
ansågs ännu långt in i seklet vara så nära förbundet med
fältskärsbefattningen, att då en fältskärsgesäll och en lärling skulle ytterligare
anställas vid serafimerlasarettet, nödgades Acrel, vid lasarettsdeputationens
sammanträde under riksdagen 1762, förklara „att koppningen väl
tillhörde den chirurgiska gesällen och var en af dess sysslor, men
rakningen vore ett frän chirurgiska vetenskapen alldeles afskildt göromål och orik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
