- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Första delen /
278

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

278

EXAMINA INFÖR KIRURGISKA SOCIETETEN

Öfver denna framställning hördes assessorer ne Pehr Afzelius och
Johan Theophilus Nathorst, hvilka haft ledningen af sjukvården
under kriget i Finland 1788—1790 sig ombetrodd. Assessor Nathorst
framhöll i sitt underd. memorial af den 26/i0 1791 att,

«om också bland de nu från tjenstgöring vid trupperna entledigade
fältskä-rerne finnas många ofatte och oskicklige, är det ock säkert att så
skicke-lige chirurgi af desse tillclanats att de förtjena ali uppmärksamhet, ali
uppmuntran i fortfarandet af den undervisning de ännu kunna hafva af
nöden. Deras bibehållande är den enda vinst för all den kostnad på hela
mängden blifvit gjord. Collegii medici befarade olyckor kunna snarast
förekommas genom vettenskapens upmuntrande, än inskränkande,
charla-tanismen äfvensom svärmeriet utvidgas af tvånget och den enskildes
förtroende förändras vist icke genom förbud. Hvad åter publika chirurgiska
sysslor vidträffar, är icke någon därtill befordrad, som icke enligt nådiga
författningarne af chirurgiska societeten undergått behörig examen.

Då författningarne icke tillåta flere examineras, än de, som blifva
kallade till publika sysslor, far jag underd. föreslå att alla, som äga
kunskap, finge utan afseende på kallelse till ort och syssla, rättighet att låta
examinera sig. Att till de län, hvilka äro så vidsträckta, att hvarken de
allmänna giöromålen eller de enskiltas vård kunna af provincialmedici
ben tri das, sådane ynglingar kallades, dock behörigen af chirurgiska
socie-teten examinerade. Att de skickligaste af dessa ynglingar genom något
litet arfvode eller stipendium hållas arméen och flottorne vid förefallande
behof tillhanda. Att alla dessa gåfvo sitt vistande tilkiänna uti
chirurgiska societeten, på det at den måtte kunna omdöma, huruvida de
ordinarie beställningarne, som till E. Maj:ts tjenst böra vara besatte, äro det
och på det att den vid förefallande rustningar måtte kiänna tillgången
och bristerna».

Kirurgiska societeten, åt hvilken collegium medicum i bref af den
2%i 1790 meddelade sina farhågor, trodde sig kunna försäkra „att en
stor del af dessa ynglingar hafva efter hemkomsten fattat flit och lust
för vetenskapen, de hafva blifvit i societeten inskrifne, bivistat
anatomien och föreläsningarne samt hos regemcnts- och andre kirurgi, som
om biträde anlitat, blifvit placerade. De öfrige hafva till sine förra
göromål återgått och äga ingen rättighet att låta sig som läkare nyttja, men
kunna dock vid hastiga åkommor vara nyttiga med de allmänna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:39:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medhist/1/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free