Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL KOLLEGIUM MEDICUM
305
med högl. ständernas författning enligt, det chirurgiska societeten tillika
med k. Collegium medicum skall gemensamt taga del i den allmänna
sjukvården i riket, blir det en naturlig fölgd att, om smittosamma
sjuk-domar skulle i riket utbryta, den drygaste sjukskötseln då tillfaller
fält-skärerne, emedan dessa sjukdomars crises, såsom parotides, bubones,
anthraces, furunculi, gangræna, sphacelus 111. 111., på hvilkas rätta
wår-dande bela sjukdomens cur ankommer, nödvändigt af dem måste
handteras, upskiäras och förbindas, hvilket icke utan största äfwentyr för
hälsa och lif aflöper. Hwanvid äfven så naturligt synes följa, att den,
som för största faran blottställes, bör ock största belöningen tillfalla».
Societeten var likväl olycklig i sina försök att tolka
riksdagsbesluten. 1 utslag af den 19/3 1771 förklarade Kongl. Maj:t »att
societetens ansökning om delning af den af riksens ständer sistlidne
riksdag tillökta medicinalfonden till de af societeten uppgifna behofven icke
kunde beviljas i hänseende dertill, att riks. ständers sekreta utskott vid
riksdagen tydligen utstakat och tillstyrkt, huru med dispositionen och
redogörelsen för medicinalfonden förhållas skall». Härmed var
societeten likväl icke nöjd, utan framlade ånyo i en skrifvelse till Kongl. Maj:t
af den -4/7 1771 sina klagomål och sina anspråk med följande ord: »Det
ligger i klar dag, huru denna societet med allt fog kan kallas den
olyckligaste bland alla verk i Svea rike, i hänseende dertill, att den aldrig
för dess välmening, nit, kostnad och möda för fäderneslandet, som andra
publika verk, haft att hugna sig af någon deremot svarande uppmuntran
och understöd, med undantag af tvenne resestipendier».
Societeten klagade tillika deröfver att en mängd fältskärsgesäller
för syns skull förskaffade sig kallelse till någon stad, men qvardröjde i
Stockholm under förevändning att taga fältskärsexamen, hvarför städerna
icke borde få kalla flera fältskärer, än de kunna underhålla. Likaså
undandrogo desamme sig att enligt författningarna ingå i tjenst hos
legitimerade fältskärer och förskaffade sig plats annorstädes eller försörjde
sig på egen hand, hvarigenom brist på fältskärer i kronans och arméens
tjenst uppstod. Till stäfjande af dessa missbruk och förhindrande deraf,
att icke städer, bruksinrättningar m. m. må antaga oexaminerade
fältskärer, begärde societeten, att förordningarna om dess rätt att inkalla sådane
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
