Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tir.T. COLLEGIUM MEDICUM.
307
kort fore dess början och under dess fortgång. Först uppträdde en
anonym författare (assessor J. G. Hjertzeel) med »Nägra sanningar med
theraf följande slutsatser, rörande medici naiv ii rket och isynnerhet
Chirurgiens förbättring >, 4 bl. 4:o. Sthlm 17(31. Denna skrift uttalade
de tankar, hvilka då för tiden hystes af partiets främste ledande män7
och framlade de önskningsmål kirurgerne ville se förverkligade. Förf.
ansåg att man visserligen kunde i collegium medicum insätta ett
tillräckligt antal kirurger och apotekare och sålunda bilda en motvikt
mot läkarenes makt, men trodde det dock vara säkrast att, till förekom-
/ i
mande af väld, öfverlemna åt sundhetskommissionen öfverstyrelsen öfver
bela medicinalverket. Enligt hans åsikt skulle det hindra läkarekonstens
utbildning, om man »tvertemot et i alla riken vedertagit bruk» ville
förena »medici» och »chirurgi» till en enda kår eller låta dem sam-
O
mansmälta med hvarandra. Emedan en kirurg nödvändigt bör äga
tillräckliga insikter äfven i den invärtes medicinen och en stor del af
landets innevånare skötas af fältskärer, hvilka känna läkekonstens begge
delar, så måste så väl landsbygden, som arméen förses med skickliga
kirurger, hvilka böra få sysselsätta sig med behandlingen af invärtes
sjukdomar. För vinnande af detta ändamål borde kirurgerne äga tillfälle
att inhemta äfven den medicinska vetenskapens teori, men tidigt vänjas
vid manuela handalag och inöfvas i operationer. Kirurgerne skulle
likväl icke studera vid akademierna, der man hufvudsakligen sysselsätter
sig med vetenskapens teoretiska delar, utan för deras undervisning borde
skolor inrättas i de större städerna, der de vid sjukhus och under erfarne
lärares ledning kunde förvärfva sig grundliga kunskaper.
Resestipendier borde anslås lika väl för kirurger, som för medici, och den till
läkekonstens fromma af rikets ständer anslagna medicinalfonden delas lika
emellan collegium medicum och kirurgiska societeten.
Det är väl om denna skrift Nils Rosén skref i ett bref till Z.
Strandberg från Upsala den 26/5 1761:
«Jag tackar tusendefalt för de öfversända skrifterna och skall jag
strax lämna dem till Linnæus. Vederbörande raisonnera lögnligen.
Liksom murmästaren vid slottet skulle säga: Emedan jag förstår bättre
at handtera tegel och kalk, än Cronstedt och Adle rera n t s, därföre böi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>