Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. Professionen i naturalhistoria och
farmaci.
I, Inrättandet af en profession i naturalhistoria oeh farmaci.
Några år efter det professionen i anatomi oeli kirurgi inrättades i
Stockholm stiftades ytterligare tvenne professioner, den ena i
barnförlossningskonst. den andra i naturalhistoria och farmaci. Såsom i
det föregående anförts, innehöllo redan medicinalordningarna af 1(588 de
första bestämmelserna rörande undervisning i barnmorskekonsten och
fordrade af dess idkare vissa kunskaper i yrket, innan de voro
berättigade till dess utöfning. Den förra af dessa professioner sköt sålunda,
#
kan man säga, sina rötter långt tillbaka i tiden. «Informatorsbefattningen»
för barnmorskor, inrättad 1723, förberedde i visst hänseende en mera
ve-tenskaplig behandling af barnförlossningskonsten. Botaniken åter uppbars,
i följd af den hänförelse Linné väckt för dess studium, af ett sa allmänt
intresse oeh dess vikt för landets ekonomiska framåtskridande ansågs så
afgjord, att inrättandet af en botanisk profession icke kunde annat än
påräkna det lifligaste deltagande.
En af Linnés mest utmärkte lärjungar Johan Gustaf Wahlbom
erbjöd sig redan 1752 i collegium medieum att hålla offentliga
föreläsningar i naturalhistorien och särskildt botaniken, hvarom kollegium i
sitt namn utfärdade tillkännagifvande. J)et första steget till inrättandet
af en profession i naturalhistoria togs äfven af en enskild man, den i
svenska botanikens historia kände och för sin donation till
vetenskapsakademin oförgätlige Petter Jonas Bergius. Den 22/4 1701
inlemnade han, sjelf en af Stockholms mest anlitade läkare, men varmt
intresserad af botanisk forskning, ett memorial, i hvilket ban pä det högsta
förordade en profession i botanik och farmaci i Stockholm. Enligt tidens
åskådningssätt var den ekonomiska vinst, som derigenom otvifvelaktigt skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
