- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Första delen /
467

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VID DE SVENSKA UNIVERSITETEN. 467

antydts, seden att i utlandet afsluta de medicinska studierna. De
dermed förenade så väl kostnaderna, som andra af tidsförhållandena
beroende omständigheter afhöllo mången, som måhända annars egnat sig
ät läkekonstens studium, att beträda den medicinska banan. Med denna
sed sammanhängde äfven föreskriften att hvarje läkare, som ville utöfva
medicinsk praktik, var skyldig att underkasta sig examen inför
collegium medicum, utan afseende derpå, om ban förvärfvat sig medicinsk
grad i eget eller fremmande land, en föreskrift, som icke kunde annat
än förefalla mången förhatlig Det räckte emellertid länge, innan man
insåg vikten af de medicinska studiernas afslutande i eget land och
fattade betydelsen deraf, att den vid de inhemska fakulteterna vunna
graden erkändes fullt motsvara den i utlandet förvärfvade. Endast en
verklig brytning med den traditionella uppfattningen af utlandets
obestridda öfvervikt kunde framkalla ott nationelt vetenskapligt arbete och
derigenom äfven småningom medföra genomgripande förändringar i hela
det svenska medicinska undervisningsväsendet. Genom sträfvandet att
förlägga de medicinska studiernas tyngdpunkt inom eget land och söka
stöd för deras, liksom alla öfriga vetenskapers framgång och inflytande,
i det inhemska bildningsarbetet har den svenska läkarebildningen
utvecklat sig till den framstående plats den nu intager inom den allmänna
medicinska vetenskapen.

Visserligen innehöllo konstitutionerna för Upsala akademi följande
bestämning Qui sacræ regiæ Majestati parent et hujus regni indigenæ
sunt, accipient gradum in regni hujus academiis. Qui secus faxit, in
docendo munere publico, in scholis, ecclesiis primariis, cæteris erit
posterior, et graduum privilegiis in hoc imperio carebit», men detta
stadgande efterlefdes icke, åtminstone med afseende på medicinska fakulteten.

För vinnande af medicine doktorsgrad föreskrefvo konstitutionerna
ytterligare:

»Quieunque examinandus est, in medicina, is ac! examen non
admit-tetur, nisi habuerit testimonium a facultate theologica de necessaria arti-

1 Se ofvan sidd. 110—117.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:39:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medhist/1/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free