Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
läkarekomitén alldeles ieke den allmänna frågan om presternas
medicinska bildning, utan ville endast tillförsäkra clem fullkomlig frihet att icke
blott vid universitetet utan äfven vid det föreslagna medikokirurgiska
institutet erhålla medicinsk och kirurgisk undervisning. Utom
stipendier kunde de prestmän, «som tillika äro i stånd att uppfylla den både
genom christeudom och mensklighet helgade pligt att rädda och hjelpa
sjuke och sarade>, som uppmuntran få räkna vissa tjensteår.
Kanslistyrelsen åter utgick i sitt yttrande af den ls/i 1811 från den
förutsättningen, att det belt och hållet skulle bero på de blifvande
presternes eget val att efter fallenhet, råd och tid samt andra
omständigheter antingen vinnlägga sig om medicinska studier eller ock undandraga sig
dem. Medan kanslirådet Bergstedt ansåg att genom stipendiers
inrättande tillfälle öppnats för läkare att inträda i presteståndet och
yrkade på samma kunskaper hos läkareprester, som öfriga läkare, föreslog
af Leopold inrättandet af »en särskild prestgrad i medicinen» eller
införandet af en medicina pastoralis eller ruralis i undervisningen. De
af rikseus ständer anslagna stipendierna ville kanslistyrelsen endast
betrakta som uppmuntran för ynglingar, som ämnade bli prester och tillika
önskade inhemta nödiga insikter i läkarevetenskapen. Det åsyftade
ändamålet kunde icke vara annat än att presterne, jemte utöfning af sin
egentliga einbetsplikt, måtte kunna äga skicklighet att vid förekommande
allmänna sjukdomsfall och i brist på läkare med tjenliga råd och
föreskrifter biträda sina åhörare, intill dess ordentlige läkares åtgärd, i fall den
erfordrades, kunde erhållas. Presten skulle derför icke heller hafva samma
förbindelse, som läkaren, att kunna påkallas när och af hvem som helst,
då hans hufvudsakliga em betsverksamhet derigenom komme att i många
afseenden lida. Läkekonsten borde af presterne utöfvas icke som ett
yrke, utan blott som ett kärleks- och kristendomsverk af egen god vilja,
då deras egentliga embetsåligganden dertill medgåfve tillfälle.
Kanslistyrelsen hemställde derför att Kongl. Maj:t ville vid afgörandet af denna
*) En sådan föreläsningskurs gaf Erik Gadelius i Stockholm under
sommaren 1810, hvarje onsdag och lördag, lians tal vid afslutningen af dessa föreläsningar
i populär medicin för religionslärare den 19 12 s. a. tinnes infördt i Journal för
Litte-rat. och Theat. 1811. X:o 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
