Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDICINSKA STIPENDIER OCH RESEUNDERSTÖD.
521
ingå på en närmare framställning af deras innehåll, emedan de, ehuru
afvikande i mindre omständigheter, likväl förordade en kortare populär
kurs i medicin för blifvande prester och till sina hufvuddrag återfinnas
i de författningar, som närmare ordnade hithörande förhållanden. Snart
fann man dock stipendiernas antal vara för stort, med afseende
derpå att tillräckligt många skickliga stipendiater icke genast voro att tillgå,
hvarför k. brefvet af den 25/9 1811 till collegium medicum inskränkte
dem tills vidare till 21 vid Upsala och 10 vid Lunds universitet.
Sti-pendii medlen, beräknade till 50 rdr banko för hvarje stipendiat, ägde
kollegium att efter fakulteternas reqvisition före terminernas utgång öfversända.
1 händelse någon af stipendiaterna med behörigt tillstånd vistades i
Stockholm, för att vinna praktisk öfning vid medikokirurgiska institutet,
kunde ban derstädes erhålla sitt stipendium. En mängd i nämnda
be-tänkanden föreslagna åtgärder till genomförande af de presterliga och
medicinska studiernas förening hos blifvande prester vann dessutom
stad-fästelse i k. brefvet af den 2V9 s. å. till komitén för allmänna
läkare-vården. Denna «prestmedicin betraktades visserligen på flera håll med
oblida ögon, men det återstod icke annat än att lägga hand vid verket.
Den satir, hvarmed P. Afzelius trott sig kunna gissla medicina
rura-lis et pastoral is, hade gifvit vika för ett blidare betraktelsesätt, mera
förenligt med den på höjderna rådande uppfattningen, och han blef villig
att utarbeta detaljbestämningarna för den nya idéns genomförande.
Härom skref C. Zetterström till G Wahlenberg den 17/i0 1811..
v Som nu icke vidare var fråga om sjelfva prästmedicin, utan om
sättet att ställa den i verket, så var nu ingen, icke engång öfverdirektör
Afzelius, som tillät sig några utfall emot den, utan faculteternas
resultater voro hufvudsakligen: att. stipendierna borde utdelas vid slutet af
hvarje termin till dem, som under termin afhört både medicinska och
theologiska föreläsningar och nu uti anstäldt förhör också bevisat sig
hafva dragit nytta deraf, att hvar och en, som så qualificerade sig, kunde
Danmark. 1 Journ. f. Litteratur den 5 Okt. 1810 finnes utdrag ur pastor Larsens
afhandling, < Kunna presterne på landet befatta .si;/ med medicinsk praktik’? i
Fal-Usens TI teol. Maanedskrift 1808, dessutom särskildt utgifven under titel: Något
om Prestmedicin. Hämtadt ur en dansk journal af S. P. L. Ups. 1810. 16 sid. 8:o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
