- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Första delen /
529

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RÄTTIGHET ATT IDKA MEDICINSK PRAKTIK

529

som kunde examinera honom, wille doctor Du rietz sigh den mödan
gifva, och till 1’bsala resa, att der supplera numerum examinantium».

Den svenske läkare, som ville i Stockholm utöfva medicinsk
praktik eller söka allmän tjenst, var deremot förbunden icke blott, att vara
promoverad doktor, utan tillika att underkasta sig examen practicum
inför collegium medicum. Hvad särskildt Stockholm vidkom, stadgade
medicinalorduingarna att den läkare, som ville nedsätta sig
derstädes, borde < till det ringaste i sex års tid, antingen här i riket eller
annorstädes sin praxin medicam tillförene idkat och drifvit hafva». Detta
villkor iakttogs likväl icke alltid så noga. I skrifvelse till Kongl. Maj:t
af den 15/10 1716 begärde collegium medicum derför att «unge och
skicklige doctores, utan att först praeticera i sex år. måtte få strax förevisa
sitt doctorsbref i collegium och efter examen publicum strax praeticera
i Stockholm». Tiden beräknades icke < ab dato examinationis, utan
pro-motionis academiæ».

Tolkningen af medicinalordningarnas föreskrift med afseende å venia
practicandi var öfverhufvud vacklande. I början af förra seklet var det
promoti medici icke förmenadt att nedsätta sig här och hvar som
praktiserande läkare. Det var icke engång uttryckligen föreskrifvet att de
derförinnan borde anmäla sig i collegium medicum. Landshöfdingen i
Visby hade genom resolution af den 27/g 1739 förbjudit en doktor Olaus
Holstén att idka medicinsk praktik, innan ban undergått examen och
fått collegii medici «speciela tillstånd att ther nedsätta sig». När denne
Holstén, som icke finnes omnämnd ai Sacklén i hans arbete,
derefter sände till collegium medicum den 23/8 ön banko transportsedel à
150 dal. kmt och erbjöd sig att undergå examen, samt bad om tillstånd
att fritt praktisera i riket, förklarade kollegium att «k.
medicinalordningame ingenstädes förbjuda en infödd promotus medicus öfva sin
practi-que inom rijket, utan deremot säger § 3 att iugen får practisera här i
Stockholm, innan ban annorstädes in- eller utom rijket åtminstone 6 åhr
idkat sin praxin medicam, i kraft hvaraf han intet kan förbindas att
hvarken der eller annorstädes inom rijket practisera, allenast ban det
giör med tillbörlig försicktighet, lärandes altså högvälb. Landshöfdingen
resolution, som stöder sig på de puucter af medicinalförordningarne, som

34

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:39:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medhist/1/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free