Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄTTIGHET ATT IDKA MEDICINSK PRAKTIK.
531
Rörande frågan om venia praeticandi kan ännu nämnas att
regeringen någongång beviljade icke legitimerade personer ansökt tillstånd
att bedrifva läkareyrket. Medicine studeranden Mylius erhöll 1704 på
magistratens rekommendation af «k. senaten» tillstånd att praktisera i
Reval «och när bättre tijder tillåta, skall han præstera præstanda,
emedan de begge, som äro der (Happel och Enitzel, begge oexaminerade),
endels äro gamble, endels sjuke» 1). Senare blef man mera nogräknad.
Ehuru en Hans Nikolai Rose genom resolution af den 2/n 1777 erhållit
tillstånd att med läkarevård betjena de innevånare i Marstrand, som
honom ville anlita, afslogs genom k. brefvet af den u/n 1780 lians
begäran «att vid påkommande sjukdomar utan någons åtal få besöka
skär-gärdsallmogen >. När murarehustrun Elisabeth Hörling anhöll hos
namnen på de sju ledamöterne i Collegium medicum och meddelas att ännu finnas «några
doctores medicinæ förordnade i landshöfdingedömena». Genom k. brefven af den i0/1 1735
och ll/n 1736 anbefalldes kollegium att, i likhet med alla andra embetsverk, till wårt och
riksens Cancellie årligen inlemna noggranna förteckningar öfver alla underlydande
tjenstemän. för att tillhandahållas och begagnas för majoren A. J. lieue Ils «Florerande
Sverige». Från denna tid ingå i «Historisk Almanach», «Sveriges krigs- och civil
calen-der», äfvensom i «Sveriges hof- och stats calender», mer eller mindre fullständiga
uppgifter om de i statens tjenst anställde läkarene. Äfven till apotekarene i Stockholm
plägade collegium medicum tidtals inlemna förteckning på dem, hvilka voro berättigade
att i staden utöfva läkekonsten. Först i «Läkaren och Naturforskaren» IV. (1783) finnes
en förteckning på svenske läkare vid början af året. Fnligt denna förteckning ägde
Sverige vid denna tid 140 promoverade läkare och omkr. 150 kirurger. Sedan beslöt
kollegium den u/n 1803 lata trycka en matrikel på alla i riket varande legitimerade
läkare med uppgift på deras tjenstebefattningar och vistelseort. Efter många
svårigheter blef en sådan förteckning uppgjord på «samtlige svenske medici och fältskärer, hvilka,
efter behörigen aflagda examina, eul. författningarna legimiterat sig som k. collegii medici
membra och således äga lättighet att utöfva vetenskapen och föreskrifva medicamenter».
Den finnes införd i Läkaren och Naturforskaren XIV, Strengnäs 1805 s. 320 och
upptager, jemte tillägg, 242 i Sverige och 40 i Finland praktiserande läkare, utom 36, hvilka
icke legitimerat sig som collegii medici membra, men, såsom examinerade eller ock
enligt fullmakter eller förordnaden insatta i publika sysslor, ägde rättighet att i och för
dessa sysslor föreskrifva medikamenter. Denna förteckning finnes äfven särskildt
utgifven och tryckt i Strengnäs 1805, 31 sid. 8:o. Senare utgaf S. Hedin «Förteckning
på K. Collegii medici Ledamöter och samtlige dess tillhörande medlemmar af
medicinæ doctorer och chirurgiæ magistrar, deras embeten, befattningar och vistelseort.
Sthlm 1S11 l) ursprungligen tryckt i «Samlingar i blandade ämnen för läkarevetenskapen
och naturforskningen», tredje häftet. Sthlm 1811.
*) Collegii medici protokoll den 2% 1704.
2) 1 Karolinska institutets bibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
