Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BESÄTTANDE AF MEDICINSKA ST A TST JEN STEH.
535
att vid domstolarne beediga sina attester emot det att de vid de-
O
samma tillade denna klausul, «hvilket jag härmed ej allenast på min
redan aflagda embetsed intvgar, utan ock med denna min edeliga för-
o » n cj
pligtelse, sä sannt mig Gud hjelpe till lif och själ, bekräftar». Härom
utfärdades kungörelse till hofrätterna.
Ett kortare edsformulär infördes den 12/2 1799 och har följande
Ivdelse:
V
< Alle som mig för sjukdom anlita, skall jag efter bästa förstånd,
kundskap och samvete med oförtruten omsorg warda, ingen för dess
fattigdom hjelp och råd försaka, hemliga förtroenden icke obetänksamt yppa,
ej heller sjukdomars beskaffenhet för andre uptäcka, utan att domaren
mig sådant ålägger; Inga medel, hvaraf någon menniskas lif förspillas
kunde, med berådt mod gifwa eller föreskrifva. Vid besigtningar på
lefvande eller döda skall jag sanfärdigt upgifwa allt hwad till säker
kännedom af saken lända kan och mitt betyg derom, så wäl som om
sjukdomar, altid med edelig förbindelse bekräfta».
Läkareeden. jemte tro- och huldhetsed, kunde efter anmälan i
collegium medicum afläggas inför konungens befallningshafvande af den,
som icke personligen aflagt den i kollegium, hvarefter eden skulle
skriftligt insändas. Enahanda var förhållandet med mernbri collegii eden.
10. Besättande af medicinska statstjenster.
Hvad vidkom besättandet af de fä medicinska tjenster, hvilka ända
till medlet af förra seklet funnos i Sverige och hvartill en läkare på
grund af vunnen medicinsk grad var berättigad, må nämnas att de i
början icke besattes efter upprättadt förslag, utan att de myndigheter,
hvarunder innehafvarene af dessa platser lydde, anmälde hos Kongl. Maj:t
dertill lämplig och villig person. Vid den under en stor del af förra
seklet herskande osäkerheten, hvem det tillhörde att kalla och äfven
stundom med fullmakt förse läkare, finner man. att flera embetsverk delade
denna rätt. Landshöfdingarne och militärchef er ne hade befogenhet att
omedelbart föreslå läkares utnämnande. Magistraterne i städerna antogo
sin läkarepersonal och till och med hofrätterna kunde anställa sådana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
