Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1» ES KOSTNADER, VIKARIER, FRIBREFSRÄTT M. M.
45
En närmare kontroll öfver provinsialläkareues resor infördes genom
statskontorets cirkulär af den 27/i0 1796, som förbjöd landtränterierna
betala deras reseräkningar förrän de, åtföljda af berättelse, granskats af
collegium medicum. Derigenom kom äfven kollegium i tillfälle att mera
följa med provinsialläkarenes verksamhet. Flere af dem tilläto sig också
mycken försumlighet i afseende på sina tjenstegöromål, särskildt med
insändandet af de anbefallda årsberättelserna. Kollegium beslöt till och
med stundom att anställa åtal mot de läkare, som låtit en sådan
försummelse komma sig till last’).
Under en senare tid betalades icke provinsialläkarenes resor i och
för Visitation af apoteken. Kollegium tolkade instruktionen så att den
borde företagas, när de i andra ärenden besökte en stad. K. brefvet af
ilen 6/a 1798 förbjöd slutligen utbetalandet af vagnslega vid tjensteresor.
Härom skref Joh. Sal berg redan den 29/2 1784 till A b r. Bäck:
»Vagnslega är en ringa sak, men min förtjenst på resor är ock
ringa. Det ser ut som kong. Colleg. anser hela räckningens summa som
ren förtjenst. Men sjuts, ofta för två hästar i fult väder och 11/2 aln snö,
drickspengar, nattqvarter, equipages underhåll, mat på gästgifvaregårdar.
tv at snålas på prästgårdar kan jag ej, sjutsrättarpengar etc. äro saker,
som när de afdragas äro ej 3 dal. kpmt quar, och det är usel dagspening
för en medicinæ doctor».
Slutligen må ännu nämnas, att i det förnyade allmänna
resereglementet af den 27/i0 1807 skjuts för två hästar och 24 skilling i
dagtraktamente tilldelades provinsialläkarene. Medicine doktorer hade två
hästar, skjuts och IS sk., men provinsialläkarenes medhjelpare fingo
åtnöja sig med skjuts för en häst och 16 sk. om dagen.
Huru förhållas skulle, om en provinsialläkare af sjuklighet eller ålder
var oförmögen att bestrida sin tjenst, förblef länge oafgjordt. Vanligast var
att han sjelf öfverenskom med sin vikarie. Dertill fordrades dock Kongl.
Maj:ts samtycke. I skrifvelse af den 26/8 1752 begärde kollegium att
provinsialläkaren i Kristianstads län Nils Retzius måtte fä antaga vikarie
’ i Collegii medici protokoll den 18/, 1802.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
