Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
ITNHERSÖKNING AF riiOVlNSIA I.LÅKA Ii EN KS LÖNEFÖRMÅNER.
jes från sysslan ocli någon skickligare person i hans ställe förordnas, som
bland annat äfven fullgör allmogens vid första inrättningen gjorda
förbehåll, att medieus åtminstone en gång om året på förut kungjord
termin infinner sig i hvarje socken att gå de behöfvande tillhanda, samt
dessutom vid infallande farsot för folk eller fää lemnar skyndsam hjelp
och handräckning, så är allmogen än framdeles redebogen att utgöra de
till provincialmedici aflönande hittills erlagde två öre smt af hvarje
bonde; och förbehåller sig allmogen i öfrigt att sådan läkare, som är
finska språket mäktig, kunde till denna orten förordas».
I Helsinge, Nurmijärvi och en del af Thusby socken hade
provinsial-läkareafgiften blifvit allt. sedan 1752 erlagd med 2 öre smt för hvarje
matlag, hemmans- och torpinnehafvares lika. Nu ville allmogen vid
sammanträdet den i/i 1764 undandraga sig denna afgift, men »efter
domhaf-vandens föreställning förklarade de sig dock nöjde, i fall höga öfverheten
så godt finner, att med sagda afgift fortfara». Äfven Sibbo och den
öfriga delen af Thusby socken, der afgiften varit enahanda, medgåfvo
att »för det allmänna bästa skull och i anseende till Kongl. Maj:ts derpå
grundade författning med sagde afgifts betalning vilja fortfara».
Öfliga socknar, såsom Pojo och Karislojo, Akkas, Sääksmäki,
Ival-vola, Orimattila, Nvby (Nastola), Hauho och Tuulois, Lampis, Urdiala,
Kyrkslätt, Sjundeå, Ingå, Ténala och Esbo afsade sig deremot att vidare
utgöra bevillning för i fråga varande ändamål, lika väl som Karis
socken, som vid sammanträde den a/4 1764 förklarade sig »ännu icke sedt
någon provincialmedicus».
Denna utförligt meddelade undersökning ådagalägger klart att
allmogen, åtminstone i Nylands och Tavastehus län, icke haft förtroende
för sina läkare eller i öfrigt varit nöjd med provinsialläkareinstitutionen.
Nästan enhälligt undandrog den sig att längre erlägga den i det hela
obetydliga afgift, som den 10 à 12 år förut frivilligt åtagit sig. Det
var tydligt att dess förhoppningar icke en gång delvis blifvit uppfyllda.
Detta oaktadt uppbars dock provinsialläkareafgiften fortfarande. Först
vid 1772 års riksdag beslöts dess upphörande.
Brehm er öfverflyttade till Sverige 1766 efter tjenstebyte med
provinsialläkaren i Helsingland Carl Fredrik Zandt. Denne öfvertog i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
