Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 provinsialläkare i abo län.
Maj:t alla sina insecter. dubbelt till antalet emot alla Hennes Maj:t
tillförene ägde». (I bref af den 13/u 1753).
Sedan Haartman öfvertagit professionen i medicin 1765, blef
Johan Gabriel Bergman utnämnd till provinsialläkare i Åbo län
den 10/i2 1766. När Bergman dog 1793, erhöll Karl Henrik
Wänman den 22/5 1 7 94 transport till Åbo1). Under sin dervarande
tjenstgöring erhöll han 1795 medicine kandidaten Johan Ahlman till
biträde mot det i staten upptagna arfvodet. Wänman afled redan den
*/9 1797. Nu saknades icke sökande till den lediga sysslan, som under
föregående och denna ledighet bestridts af Svante Björklund (1793),
Johan Fredrik Glasberg (1795) och Anders Boxström (17972).
’) Såsom af lians brefvexling framgår, hyste Porthan mycken vänskap för
Bergman. Med afseende på den efter honom lediga provinsialläkaretjensten och
dåvarande tidsförhållanden skref han till M. Calonius den !J ,, 1793. »Jag menar
at jag redan sidst nämnde det Ass. Biörnlund var här, för at planera för sig
succession efter sal. Bergman. Nu förnimmes, at jämväl dr Wänman ifrån
Helsingfors blir en sökande: rätt vackra gubbar. Tager sig ej någon annan an länet och
staden, utan Collegium medicum (hvars aktiva pluralitet består at oduglige
stackare) får efter blotta anciennitets-grunden placera hit en provincial-medicus, så blefve vi
sannerligen att beklaga! Jag påminner mig, at då ass. Haart mans projekter om
medicinska vetenskapens befrämjande vid vår Aeademie voro som inäst i gäsning,
äfven föreslogs att Lazarettet skulle skiljas ifrån provincialmedicus och anförtros medio,
practicæ professorns vård, at det tillika kunde tjena till en practisk Schola för Med.
studiosi såsom Xosocomium i Upsala och Lazarettet i Stockholm. Denna idée torde ej
vara oäfven. Ty visst är det, at om prov. medicus skal, genom resor, göra i länet det
gagn han bör, kan han icke tillika tilbörl. vårda Lazarettet, som fordrar beständig
härvaro. Och då den tilökning i lönen, som med Lazarettsvärden följer, är motivet, som
förmår de g:le oduglige Medici, som annars hafva svårt om förtjeust, at söka sig hit,
hvarigenom prov. medici sysslan i Abo, om ej Gud och godt folk förbarma sig öfver
oss, altid hädanefter kommer at falla i deras händer, så torde denna separation blifva
för länet dubbelt förmånlig. Monne det vore à propos at väcka denna fråga? Ibland
starka sökande efter Bergman, är ock Fåhré en; att förtiga tlere. Men visserligen
vore orten mera betjent med en ung Finne, af godt hopp, iin af all den andra bråten.
Jag hade lust at veta, hvad vederbörande dömma om vår Boxström, som nu är där (i
Stockholm) at vid lazarettet öfvas och pröfvas? At sal. Bergman brukte honom til
sin adjunct vid resor ut på landet, vid några besiktningar etc. anser jag för ett godt
tecken.» H. G. Porthans bref till M. Calonius. I. Helsingfors 1886, sid. 40.
5) Om Box ström skref Porthan: »Ibland våra läkareämnen (ty nödigt vore,
för vår menighets skull, at mannen vore Finne) vet jag ingen tjenligare at föreslå till
prov. medicus, än Lic. Boxström: han är modest, läraktig, tlitig och har efter sal.
Bergmans intygan värkl. goda partier.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
