Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BADAREEMBETET.
151
hvarjehanda förefallande behof, men som icke heller skydde att på egen
hand, när tillfället sä medgaf, befatta sig med medicinsk praktik.
Det torde derför vara skäl att här med några ord beröra hvad
från styrelsens och medicinalförvaltningens sida tillgjorts för ordnandet
af badareyrket och dess utöfning. Förhållandet emellan badare och
barberare var länge oklart. Badarene sysselsatte sig så väl med
hår-klippning, rakande, koppning och badande, som med fältskärskonsten.
Genom k. resolutionen för barberareembetet af den 22/t 1646 förlorade
badarene rättigheten att klippa och raka, hvilken gafs åt
barbera-rene, och tingo endast besörja badning och koppning, men återyunno denna
rätt i Karl X Gustafs resolution för barberarene af den 3n/6 1655.
I sammanhang mecl skildringen af striden emellan barberarene och
badarene är redan öfverståthållarens resolution af den 31/10 1657 omnämnd,
hvarigenom de senare erkändes som ett särskildt skrå’). Dessa privilegier
stadfästes genom k. brefvet af den ls/5 1663 och förklarades sedan
närmare i den äfven ofvanföre meddelade k. resolutionen af den 31/3 1675.
Enligt dessa privilegier fick ingen fördrista sig att i Stockholm och dess
förstäder hålla några offentliga »vinkelbadstugor» eller dem med bäcken
och tecken utmärka, dock vardt det icke någon förmenadt »till sin lust
och nödtorft för sig och de sina bruka sin egen badstuga». Badarene
»borde utstå chirurgiæ-proben och förskaffa sig sådane gesäller, som
detsamma kunna præstera». Till skillnad från barberarene, hvilka hade
fyra messingsbäcken som skylt, blef det badarene tillåtet att uthänga tre
bäcken, dock af annan form. Senare ålades dem att som skylt uthänga
bredvid den vanliga badaretaflan ett bäcken med en uppsatt qvast
ofvanpå. Emedan barberarene fortfarande^betraktade badareue som siua
konkurrenter, blefvo de senare uttryckligen förbjudne i k. resolutionen
af den lv/9 1685 att »mänga sig i barberareembetets handtering», dock
skulle de badare, hvilka under pesttiden 1657 erhållit särskilda
privilegier, dervid skyddas och bibehållas.
’) Se detta arbetes företa del sid. 221.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
