- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Andra delen /
153

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BADAREEMBETET.

153

sk. och apotekaren Henrik Bark. som tillredt och utlemnat
medika-menterna, till 16 rdr 32 skilling.

Småningom aftog dock de privilegierade badaremästarenes antal i
Stockholm. Badaresocieteten bestod 1783 af sex personer, dess ålderman
var Johan Fly th, k. hofkirurg1). Ar 1800 funnos endast tre till skrået
hörande mästare, att döma af namuen alla tyskar, hvarför collegium
medicum beviljade bokhållaren vid kronolagerkällaren Nils Gustaf
Donners och hans hustru Elisabeth Salomons begäran att fortsätta sin
svågers och broders badinrättning. På grund af sin instruktion medgaf
kollegium denna rättighet, »emedan ganska få offentliga badstugor af
embetet underhållas» 2).

Collegium medicum ansåg likväl af behofvet påkalladt att i
början af detta sekel på J. L. Odhelii förslag utarbeta en «Ordning för
badarne i riket»3). Enligt denna af kollegium utfärdade ordning af
den 19/j2 1807 var deras åliggande: »att till allmänhetens tjenst alltid
hafva en väl inrättad badstuga för allehanda slags bad, att äga
färdighet i rakning, koppning, åderlåtning, blodiglars, spanska flugors och
klistirers anbringande, samt i liktornars och naglars putsande: att
känna de medel, som i hast böra tillgripas att stilla blödningar, att
veta huru skenbart döde skola handteras och upplifvas, huru första
förbanden anläggas vid benbrott, friska sår m. m. Sedan eleven varit
inskrifven hos en badaremästare i tre år erhöll han efter examen inför
stadsfältskären namn af sbadare ämnesven» och kunde, efter ytterligare
tre års tjenstetid och undergånget förhör inför stadsläkaren samt någon
tillkallad collegii medici membrum, af kollegium förklaras för
badaremästare. Dock var det tillåtet att, utan iakttagande af den föreskrifna
tjenstetiden, på grund af betyg öfver förvärfvade kunskaper få aflägga

*) 1 Veckoskrift för Läk. och naturforsk.» IV sid. 374 yttras det, att »societetens
lärlingar i senare ären med berömlig llit nyttjat do i hufvudstaden varande professorers
föreläsningar i de till deras ämne hörande stycken, synnerligen anatomien, hvaruti en
och annau gjort utmärkta framsteg«.

■) Collegii medici protokoll den :’/3 1800.

3) Denna ordning är upphäfd och ersatt med Kongl. Haj:ts ordning för
fältskärsyrkets utöfning af den 181861.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:40:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medhist/2/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free